Stort larm om Guldfågeln – “fruktansvärt”

2025 03 21

En av de utpekade aktörerna är Guldfågeln, ett av Sveriges ledande företag när det gäller svenskproducerad kyckling.

Bakom kritiken står djurrättsorganisationen Djurens Rätt som idag publicerar en ny rapport om “systematiska brister” och “hemlighetsmakeri” i slakterierna.

"Gör ont att läsa"

Organisationen har undersökt 471 kontrollrapporter mellan 2021 och 2023 från Sveriges fyra största kycklingslakterier.

– I Djurens Rätts rapport finns otaliga exempel på när kycklingar transporteras med smärta och sjukdom, och de slaktas hungriga och törstiga, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.   

– Det gör ont att läsa och det blir allt tydligare att de storskaliga kycklingfabrikerna inte klarar av att leva upp till det djurskydd som lagen kräver, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.   

"Fruktansvärt"

Guldfågeln står tillsammans med Kronfågel och Atria för 95 procent av Sveriges kycklingproduktion.

Enligt Djurens Rätt har det inte heller skett några betydande förbättringar efter de skandalrubriker som florerade 2021-2022. Andelen brister ligger på 80 procent av alla kontrollrapporter.

– Vad som är värt att komma ihåg är också att vår kartläggning endast visar de brister som har upptäckts. Det höga slakttempot gör att mycket sker i det dolda då det är omöjligt för myndigheter att kontrollera djurskyddet på individnivå, säger Camilla Bergvall.

Hon får medhåll av Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt och rapportens huvudsakliga författare.

– Att ha läst kontrollrapporter med liknande djurskyddsbrister tre år i rad har varit fruktansvärt. Kycklingar kan lida och påverkas extremt negativt av att transporteras när de är skadade eller av att vara utan foder. Djurens Rätts rapport visar att de största kycklingfabrikerna inte verkar kunna följa djurskyddslagen och att det behövs en systemförändring, säger hon.

Kronfågel: Kycklingarna ska må bra

Kycklingproducenterna har inte uttryckligen svarat på kritiken från Djurens Rätt.

Efter en granskning i december 2023 såg dock Kronfågel över sina rutiner. Företagets dåvarande vd Fredrik Strømmen, förra månaden ersatt av Sofia Hyléen Toresson, kopplade missförhållandena till ett tidigare produktionsstopp under 2023.

– Här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, sade han till TV4 vid tillfället.

Förra veckan gav företaget även besked om flera nya hållbarhetsinitiativ, bland annat investeringar i kläckeriet för bättre resurseffektivitet och djurvälfärd.

Liknande besked från Guldfågeln

På sin hemsida skriver Kronfågel att företagets utgångspunkt är att alla kycklingar ska må bra, ”från kläckning till slakt”.

Liknande besked ger Guldfågeln i sina kommunikationer.

Enligt företaget är man noga med att följa Svensk Fågels djuromsorgsprogram när det gäller hanteringen av djur som ska slaktas.

Vidare uppger Guldfågeln att kycklingarna har det bra under sin uppväxt. Guldfågeln framhåller att djuren är placerade i ”stora luftiga hallar” där de kan ”sprätta fritt på en bädd av kutterspån”.

– Under kycklingarnas uppväxt sätts deras välmående i främsta rummet i hela vår värdekedja. Om kycklingarna har det bra kan vi producera högkvalitativa och säkra produkter med gott samvete, skriver Guldfågeln.

Gett resultat

När det gäller Atria installerade koncernen ny utrustning hösten 2022 med en stalldator som bland  annat övervakar tillförsel av vatten och foder samt värme och ventilation.

Enligt Atria har det gett resultat.

– Kycklingarna har en god tillväxt och generellt bättre hälsa, det kan vi se på alla våra KPI:er som stalldatorn hjälper oss mäta och hur vi förhåller oss till dem. Just nu är majoriteten av våra KPI:er gröna, vi mäter allt från temperatur och fuktighet i stallarna till hur mycket foder och vatten som går åt per fågel, framhöll Rasmus Sunesson, arbetsledare för Atrias kycklinguppfödning i Sölvesborg, i somras.

– Jag säger som jag sa senast; jag är stolt över hur vi tar hand om våra kycklingar, tillade han.

Foto: C. Sanchez/Guldfågeln

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen