Stort larm om fyra svenska sjukhus

2024 06 19

På tio akutsjukhus i Sverige är situationen så allvarlig att fortsatt tillsyn behövs.

Det uppger Inspektionen för våd och omsorg, IVO, i en slutrapport om landets akutsjukhus.

I rapporten fastslår IVO att majoriteten av de granskade sjukhusen haft en beläggningsgrad på över 95 procent, vilket ”på allvar hotar patientsäkerheten i form av ökad undvikbara dödsfall och vårdskador”.

– Efter två års tillsyn kan vi se att viktiga initiativ till förbättringar har tagits och i vissa fall genomförts. Däremot har det inte skett någon tydlig förbättring av den allvarliga situation och grundläggande problem som motiverade tillsynen från första början.

– IVO bedömer därmed att påvisade brister och risker för patientsäkerheten i allt väsentligt kvarstår, säger avdelningschef Peder Carlsson som ansvarar för den nationella sjukhustillsynen.

Särskilt allvarligt för fyra sjukhus

Situationen är särskilt allvarlig på fyra sjukhus, uppger IVO.

Det rör sig om följande aktörer:

- Sunderby sjukhus i Luleå

- Sundsvalls sjukhus

- Akademiska sjukhuset Uppsala

- Centrallasarettet i Växjö

IVO förelägger nu vårdgivarna, det vill säga de berörda regionerna, att vid vite säkerställa tillräckligt antal vårdplatser. Orsaken till beslutet är att IVO inte sett några tecken på att regionerna försökt komma tillrätta med bristerna.

– Man har blivit vårdad i korridor, man har haft svårt att ge sig till känna om man har behov av att påkalla hjälp och man har inte fått bra omvårdnad och skötsel, säger Peder Carlsson till SR Ekot.

Uppmanar till två åtgärder

I rapporten pekar IVO ut omställningen till nära vård och kompetensförsörjningen som två viktiga åtgärder som behöver genomföras för att kunna förbättra läget på landets akutsjukhus.

– Om läget ska kunna bli bättre på akutsjukhusen så behöver omställningen till nära vård och andra åtgärder påskyndas.

– Förflyttningen från sjukhusvård till primärvård förväntas minska behovet av vårdplatser, men är idag långt ifrån genomförd. Ansvaret för detta vilar på vårdgivarna och IVO:s uppdrag är att genom de medel myndigheten förfogar över fortsätta tillsynen så länge allvarliga patientsäkerhetsrisker inte avhjälps. säger Peder Carlsson.

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen