Stort larm i USA – ”då har vi en konstitutionell kris”

2025 04 14

President Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att han vill genomföra massdeportationer av illegala migranter från USA.

Trumpadministrationens hårdföra politik illustrerades i mitten av mars när Trump publicerade ett filmklipp på sina sociala medier. Videon påstods visa 238 venezuelanska gängmedlemmar som deporterades från USA till ett ökänt högsäkerhetsfängelse i El Salvador.

I söndags publicerade han ett nytt filmklipp på tio påstådda gängmedlemmar som utvisats till det ökända fängelset CECOT, som har kapacitet för 40 000 fångar. I videon förs männen ut från ett flygplan innan de rakas och placeras i fängelseceller.

Utvisningarna har både hyllats och kritiserats.

Många amerikaner välkomnar Trumps hårda tag. Samtidigt har CBS News granskningsprogram ”60 Minutes” kunnat visa att majoriteten av de utpekade gängbrottslingarna inte har några uppenbara brottsdomar eller ens brottsanklagelser mot sig.

Utvisades felaktigt 

En av flera som ska ha deporterats utan brottsmisstanke är Kilmar Armando Abrego Garcia från Maryland. Han utvisades till El Salvador utan att ställas inför domstol, vilket har väckt uppståndelse i USA.

Experter varnar för ”konstitutionell kris”

Högsta domstolen har krävt att Garcia ska hämtas hem från det nordamerikanska landet.

Samtidigt är El Salvadors president Nayib Bukele på väg till USA för att träffa Donald Trump.

Ett avgörande möte, enligt USA-analytikern Mirco Reimer-Elster.

Om inte ledarna enas om att skicka tillbaka Garcia kan det utlösa en konstitutionell kris i USA, varnar experten.

– Om det efter mötet med Bukele i Vita huset inte finns något förtydligande eller åtminstone ett uttalande om att ärendet bearbetas, så efterlevs inte längre ett beslut från Högsta domstolen. Då har vi en konstitutionell kris, säger Mirco Reimer-Elster till TV2.

Reimer-Elster får medhåll från Niels Bjerre Poulsen, docent vid Center for American Studies vid Syddansk Universitet.

–  Det här är ytterligare ett exempel på att Trump försöker tänja på gränserna för vad en president får göra enligt konstitutionen. Om den verkställande makten vägrar att följa ett domstolsbeslut så har vi att göra med en konstitutionell kris, säger han till kanalen.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen