Stort larm i USA – ”då har vi en konstitutionell kris”

2025 04 14

President Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att han vill genomföra massdeportationer av illegala migranter från USA.

Trumpadministrationens hårdföra politik illustrerades i mitten av mars när Trump publicerade ett filmklipp på sina sociala medier. Videon påstods visa 238 venezuelanska gängmedlemmar som deporterades från USA till ett ökänt högsäkerhetsfängelse i El Salvador.

I söndags publicerade han ett nytt filmklipp på tio påstådda gängmedlemmar som utvisats till det ökända fängelset CECOT, som har kapacitet för 40 000 fångar. I videon förs männen ut från ett flygplan innan de rakas och placeras i fängelseceller.

Utvisningarna har både hyllats och kritiserats.

Många amerikaner välkomnar Trumps hårda tag. Samtidigt har CBS News granskningsprogram ”60 Minutes” kunnat visa att majoriteten av de utpekade gängbrottslingarna inte har några uppenbara brottsdomar eller ens brottsanklagelser mot sig.

Utvisades felaktigt 

En av flera som ska ha deporterats utan brottsmisstanke är Kilmar Armando Abrego Garcia från Maryland. Han utvisades till El Salvador utan att ställas inför domstol, vilket har väckt uppståndelse i USA.

Experter varnar för ”konstitutionell kris”

Högsta domstolen har krävt att Garcia ska hämtas hem från det nordamerikanska landet.

Samtidigt är El Salvadors president Nayib Bukele på väg till USA för att träffa Donald Trump.

Ett avgörande möte, enligt USA-analytikern Mirco Reimer-Elster.

Om inte ledarna enas om att skicka tillbaka Garcia kan det utlösa en konstitutionell kris i USA, varnar experten.

– Om det efter mötet med Bukele i Vita huset inte finns något förtydligande eller åtminstone ett uttalande om att ärendet bearbetas, så efterlevs inte längre ett beslut från Högsta domstolen. Då har vi en konstitutionell kris, säger Mirco Reimer-Elster till TV2.

Reimer-Elster får medhåll från Niels Bjerre Poulsen, docent vid Center for American Studies vid Syddansk Universitet.

–  Det här är ytterligare ett exempel på att Trump försöker tänja på gränserna för vad en president får göra enligt konstitutionen. Om den verkställande makten vägrar att följa ett domstolsbeslut så har vi att göra med en konstitutionell kris, säger han till kanalen.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen