Stort larm i Kyiv – Ulf Kristersson på plats

2023 02 15

Dramatik utspelade sig mitt under regeringsföreträdarnas pressträff.

Statsminister Ulf Kristersson (M) åkte idag till Ukraina för att besöka president Volodymyr Zelensky.

Flyglarm mitt under pressträffen

Men de två ledarnas gemensamma presskonferens hann knappt börja innan krigets dramatik gjorde sig påmint i Kyiv.

Flyglarmet har nämligen aktiverats och huvudstadens invånare uppmanas att söka skydd, rapporterar ukrainska medier.

Ett fientligt luftmål har upptäckts på himlen över Kyiv, framhåller nyhetsbyrån Ukrinform.

Även luftvärnssystemet i huvudstaden har aktiverats.

"Ballonger" över Kyiv

Vid 16-tiden uppgav Ukraina att man hade observerat sex fientliga "ballonger" över huvudstaden, enligt Reuters.

Samtliga ballonger sköts ned av det ukrainska försvaret.

Kunde fortgå

Kristerssons och Zelenskys pressträff kunde dock fortgå som planerat.

Inför journalisterna betonade den svenska statsministern att man kommer att fortsätta stötta Ukraina på så många sätt man kan.

– Att avsluta Rysslands krig i Ukraina är en fråga om global fred och säkerhet. Er fredsplan förtjänar starkt stöd, säger Ulf Kristersson.

– Sverige kommer fortsätta att förse så mycket stöd som möjligt. Politiskt, ekonomiskt och militärt.

Tackade för Archer

Zelensky å sin sida passade på att tacka för allt stöd man redan fått.

– Sverige är topp fem leverantörer av stöd till Ukraina och jag tackar Sverige för det stödet, säger den ukrainska presidenten.

Speciellt det senaste försvarspaketet var han extra nöjd med.

– Archer är en av de bästa artilleripjäserna i världen, säger Zelensky.

Vill säkra Ukraina i EU

På presskonferensen betonade även Ulf Kristersson att man jobbar för att säkra Ukrainas medlemskap i EU.

– Vi kommer göra allt i vår makt för att försäkra Ukrainas rättfärdiga framtid som en medlem i Europeiska unionen, säger han och tillägger:

– Ni tillhör Europa.

Kommenterade upplevelsen

Senare under onsdagen kommenterade Ulf Kristersson upplevelsen då flyglarmet ljöd.

– Det var inte speciellt ljudligt. Vi fick digitala signaler och jag gjorde som presidenten. Vi satt tillräckligt skyddade, säger han till Aftonbladet.

Attackerat kritisk infrastruktur

Ryssland har under sin invasion misslyckats med att ta kontroll över Kyiv.

Det har emellertid skett flera stora attacker mot huvudstaden, inte minst mot kritisk infrastruktur.

För blott några dagar sedan ljöd flyglarm i hela landet efter ett massivt ryskt angrepp – som beskrevs som det största sedan invasionen inleddes för nästan exakt ett år sedan.

Framför allt riktades attackerna då mot regionerna  Zaporizjzja och Charkiv.

– Det finns en stor risk för ytterligare robotattacker. Jag vill återigen betona – ignorera inte flyglarmen, uppmanade Serhiy Popko, chef för Kyivs militärförvaltning, vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen