Stort klagomål på matkonsumenter

2023 05 08

Men nu får även konsumenterna en släng av sleven.

Anledningen är att svenska hushåll lägger alltför stort fokus på prislappen – vilket går ut över kvalitén på det man köper.

Det menar Ulf Johansson som är professor i marknadsföring vid Lunds universitet.

– Vi är inte kvalitetsuppfostrade i Sverige, säger han till Dagens Nyheter.

"Det är horribelt"

Professorn pekar på att beteendet i sig inte är särskilt konstigt.

Ica, Coop och Willys marknadsför sina egna varumärken, som är billigare och vars försäljning ökat i raketfart det senaste året.

Och konsumenterna sväljer betet när matjättarna väljer att lyfta fram priset snarare än kvalitén på produkterna i fråga.

Idag spenderar svenska folket mindre än 14 procent av sin inkomst på mat.

– Det är horribelt att det är så. Vi är inte beredda att betala för kvalitet, säger Ulf Johansson.

"Konsumenterna förstår inte"

På kort sikt har kunderna mycket att vinna på att köpa butikernas egna märkesvaror, så kallade EMV, med tanke på att priset är lägre. Men på sikt befaras stora konsekvenser. 

Inte minst mot bönder och nischade varumärken, någonting som inte uppmärksammas hos konsumenter enligt mjölkbonden Paulina West.

– Det slår jättehårt mot oss. EMV gynnar handlarna istället för att gynna bönderna. Jag tror inte man som konsument förstår att valet i butik har en mycket större påverkan än vad många tror, säger hon till DN.

Ny trend

Redan i slutet av förra året märktes den nya trenden i Sveriges stora matbutiker.

–  Det är ju ett sätt för kedjorna att profilera sig. Sedan betyder det också mycket för konsumenterna, att man har fått ett större utbud av prisvärda produkter att välja bland, sade Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, till SR i november.

Här för att stanna

Branschorganisationen är dessutom övertygad om att trendskiftet är här för att stanna – och till och med kommer att fortsätta öka.

– Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara.

Fakta: Så fördelas hushållens utgifter

Andel i procent av totala utgifter per hushåll:

-Boende 21,9

-Transport 14,9

-Livsmedel och alkoholfria drycker 13,6

-Fritid, sport, kultur och trädgård 8,4

-Restaurang och hotell 5,2

-Hälsovård 4,2

-Kläder och skor 4,0

-Datorer, telefoner, internet med mera 3,9

-Alkohol 1,1

-Övrigt 22,8

Källa: SCB (2021)

Foto: ICA-Gruppen

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen