Stort klagomål på matkonsumenter

2023 05 08

Matjättarna har fått otroligt mycket skäll sedan livsmedelspriserna skjutit i höjden.

Men nu får även konsumenterna en släng av sleven.

Anledningen är att svenska hushåll lägger alltför stort fokus på prislappen – vilket går ut över kvalitén på det man köper.

Det menar Ulf Johansson som är professor i marknadsföring vid Lunds universitet.

– Vi är inte kvalitetsuppfostrade i Sverige, säger han till Dagens Nyheter.

"Det är horribelt"

Professorn pekar på att beteendet i sig inte är särskilt konstigt.

Ica, Coop och Willys marknadsför sina egna varumärken, som är billigare och vars försäljning ökat i raketfart det senaste året.

Och konsumenterna sväljer betet när matjättarna väljer att lyfta fram priset snarare än kvalitén på produkterna i fråga.

Idag spenderar svenska folket mindre än 14 procent av sin inkomst på mat.

– Det är horribelt att det är så. Vi är inte beredda att betala för kvalitet, säger Ulf Johansson.

"Konsumenterna förstår inte"

På kort sikt har kunderna mycket att vinna på att köpa butikernas egna märkesvaror, så kallade EMV, med tanke på att priset är lägre. Men på sikt befaras stora konsekvenser.

Inte minst mot bönder och nischade varumärken, någonting som inte uppmärksammas hos konsumenter enligt mjölkbonden Paulina West.

– Det slår jättehårt mot oss. EMV gynnar handlarna istället för att gynna bönderna. Jag tror inte man som konsument förstår att valet i butik har en mycket större påverkan än vad många tror, säger hon till DN.

Ny trend

Redan i slutet av förra året märktes den nya trenden i Sveriges stora matbutiker.

– Det är ju ett sätt för kedjorna att profilera sig. Sedan betyder det också mycket för konsumenterna, att man har fått ett större utbud av prisvärda produkter att välja bland, sade Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, till SR i november.

Här för att stanna

Branschorganisationen är dessutom övertygad om att trendskiftet är här för att stanna – och till och med kommer att fortsätta öka.

– Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara.

Fakta: Så fördelas hushållens utgifter

Andel i procent av totala utgifter per hushåll:

-Boende 21,9

-Transport 14,9

-Livsmedel och alkoholfria drycker 13,6

-Fritid, sport, kultur och trädgård 8,4

-Restaurang och hotell 5,2

-Hälsovård 4,2

-Kläder och skor 4,0

-Datorer, telefoner, internet med mera 3,9

-Alkohol 1,1

-Övrigt 22,8

Källa: SCB (2021)

Foto: ICA-Gruppen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen