Stort klagomål på matkonsumenter

2023 05 08

Men nu får även konsumenterna en släng av sleven.

Anledningen är att svenska hushåll lägger alltför stort fokus på prislappen – vilket går ut över kvalitén på det man köper.

Det menar Ulf Johansson som är professor i marknadsföring vid Lunds universitet.

– Vi är inte kvalitetsuppfostrade i Sverige, säger han till Dagens Nyheter.

"Det är horribelt"

Professorn pekar på att beteendet i sig inte är särskilt konstigt.

Ica, Coop och Willys marknadsför sina egna varumärken, som är billigare och vars försäljning ökat i raketfart det senaste året.

Och konsumenterna sväljer betet när matjättarna väljer att lyfta fram priset snarare än kvalitén på produkterna i fråga.

Idag spenderar svenska folket mindre än 14 procent av sin inkomst på mat.

– Det är horribelt att det är så. Vi är inte beredda att betala för kvalitet, säger Ulf Johansson.

"Konsumenterna förstår inte"

På kort sikt har kunderna mycket att vinna på att köpa butikernas egna märkesvaror, så kallade EMV, med tanke på att priset är lägre. Men på sikt befaras stora konsekvenser. 

Inte minst mot bönder och nischade varumärken, någonting som inte uppmärksammas hos konsumenter enligt mjölkbonden Paulina West.

– Det slår jättehårt mot oss. EMV gynnar handlarna istället för att gynna bönderna. Jag tror inte man som konsument förstår att valet i butik har en mycket större påverkan än vad många tror, säger hon till DN.

Ny trend

Redan i slutet av förra året märktes den nya trenden i Sveriges stora matbutiker.

–  Det är ju ett sätt för kedjorna att profilera sig. Sedan betyder det också mycket för konsumenterna, att man har fått ett större utbud av prisvärda produkter att välja bland, sade Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, till SR i november.

Här för att stanna

Branschorganisationen är dessutom övertygad om att trendskiftet är här för att stanna – och till och med kommer att fortsätta öka.

– Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara.

Fakta: Så fördelas hushållens utgifter

Andel i procent av totala utgifter per hushåll:

-Boende 21,9

-Transport 14,9

-Livsmedel och alkoholfria drycker 13,6

-Fritid, sport, kultur och trädgård 8,4

-Restaurang och hotell 5,2

-Hälsovård 4,2

-Kläder och skor 4,0

-Datorer, telefoner, internet med mera 3,9

-Alkohol 1,1

-Övrigt 22,8

Källa: SCB (2021)

Foto: ICA-Gruppen

Text: Redaktionen

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen