05 maj 06

Stort klagomål på matkonsumenter

2023 05 08

Matjättarna har fått otroligt mycket skäll sedan livsmedelspriserna skjutit i höjden.

Men nu får även konsumenterna en släng av sleven.

Anledningen är att svenska hushåll lägger alltför stort fokus på prislappen – vilket går ut över kvalitén på det man köper.

Det menar Ulf Johansson som är professor i marknadsföring vid Lunds universitet.

– Vi är inte kvalitetsuppfostrade i Sverige, säger han till Dagens Nyheter.

"Det är horribelt"

Professorn pekar på att beteendet i sig inte är särskilt konstigt.

Ica, Coop och Willys marknadsför sina egna varumärken, som är billigare och vars försäljning ökat i raketfart det senaste året.

Och konsumenterna sväljer betet när matjättarna väljer att lyfta fram priset snarare än kvalitén på produkterna i fråga.

Idag spenderar svenska folket mindre än 14 procent av sin inkomst på mat.

– Det är horribelt att det är så. Vi är inte beredda att betala för kvalitet, säger Ulf Johansson.

"Konsumenterna förstår inte"

På kort sikt har kunderna mycket att vinna på att köpa butikernas egna märkesvaror, så kallade EMV, med tanke på att priset är lägre. Men på sikt befaras stora konsekvenser. 

Inte minst mot bönder och nischade varumärken, någonting som inte uppmärksammas hos konsumenter enligt mjölkbonden Paulina West.

– Det slår jättehårt mot oss. EMV gynnar handlarna istället för att gynna bönderna. Jag tror inte man som konsument förstår att valet i butik har en mycket större påverkan än vad många tror, säger hon till DN.

Ny trend

Redan i slutet av förra året märktes den nya trenden i Sveriges stora matbutiker.

–  Det är ju ett sätt för kedjorna att profilera sig. Sedan betyder det också mycket för konsumenterna, att man har fått ett större utbud av prisvärda produkter att välja bland, sade Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, till SR i november.

Här för att stanna

Branschorganisationen är dessutom övertygad om att trendskiftet är här för att stanna – och till och med kommer att fortsätta öka.

– Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara.

Fakta: Så fördelas hushållens utgifter

Andel i procent av totala utgifter per hushåll:

-Boende 21,9

-Transport 14,9

-Livsmedel och alkoholfria drycker 13,6

-Fritid, sport, kultur och trädgård 8,4

-Restaurang och hotell 5,2

-Hälsovård 4,2

-Kläder och skor 4,0

-Datorer, telefoner, internet med mera 3,9

-Alkohol 1,1

-Övrigt 22,8

Källa: SCB (2021)

Foto: ICA-Gruppen

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen