Stort hot utfärdat – mot Moskva och S:t Petersburg

2024 02 14

Ukraina har den senaste tiden utfört en rad attacker mot mål inne i Ryssland.

I synnerhet attackeras oljeraffinaderier på ryskt territorium.

I fredags avfyrades flera drönare mot två raffinaderier i Krasnodar i södra Ryssland.

Ukraina beskrev attackerna som en del i en ”avvägd vedergällning”, rapporterade AFP

– Oljeraffinaderierna är legitima mål. De används inte bara av det ryska försvaret för att förse armén med bränsle, utan de är också viktiga för den ryska ekonomin, sa en källa till nyhetsbyrån.

Hotar Ryssland

Ryssland har haft svårt att försvara sig mot de ukrainska drönarattackerna.

I slutet av januari slog Ukraina ut fyra oljetankar, med kapacitet för totalt 6 000 kubikmeter olja, i regionen Brjansk som ligger nära den ukrainska gränsen.

Nu ger Ukraina besked om framtida drönarattacker.

Landets vice premiärminister Mykhailo Fedorov utfärdar ett konkret hot mot Ryssland.

Ministern meddelar att Ukraina kommer att intensifiera produktionen av långdistansdrönare som kan nå Rysslands två största städer, Moskva och S:t Petersburg.

Under 2024 kommer Ukrainas drönarlager att växa kraftigt, uppger Mykhailo Fedorov.

– Kategorin av långdistansdrönare växer. Nu har vi vapen med en räckvidd på 300, 500, 700 och 1 000 kilometer. För två år sedan fans inte denna kategorin, framhåller ministern enligt Sky News.

2,5 miljoner dollar

Förra året avsatte den ukrainska regeringen cirka 2,5 miljoner dollar till nystartade militära företag i landet. Under 2024 ska finansieringen tiodubblas.

För närvarande tillverkar tio företag drönare som kan nå Moskva och S:t Petersburg. Endast ett av företagen ägs av staten.

Jättestaden attackerades i januari

Natten mellan den 17 och 18 januari attackerades S:t Petersburg för första gången under kriget.

Rysslands näst största stad hade fram till dess skonats från attacker, men i mitten av årets första månad kom kriget till jättestaden.

Enligt den oberoende nyhetskanalen Astra Telegram var ett av målen för attacken en oljeterminal vid Finska vikens södra strand.

Oljeterminalens delägare Mikhail Skigin uppgav att attacken misslyckades. Enligt Skigin sköt det ryska luftförsvaret ned minst en drönare.

– Detta hjälpte till att förhindra en fruktansvärd katastrof som skulle fått fruktansvärda konsekvenser i form av mänskliga offer och gigantiska miljöskador på Östersjön, kommenterade Skigin enligt Moscow Times.

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen