Stort hot utfärdat – mot Moskva och S:t Petersburg

2024 02 14

Ukraina har den senaste tiden utfört en rad attacker mot mål inne i Ryssland.

I synnerhet attackeras oljeraffinaderier på ryskt territorium.

I fredags avfyrades flera drönare mot två raffinaderier i Krasnodar i södra Ryssland.

Ukraina beskrev attackerna som en del i en ”avvägd vedergällning”, rapporterade AFP

– Oljeraffinaderierna är legitima mål. De används inte bara av det ryska försvaret för att förse armén med bränsle, utan de är också viktiga för den ryska ekonomin, sa en källa till nyhetsbyrån.

Hotar Ryssland

Ryssland har haft svårt att försvara sig mot de ukrainska drönarattackerna.

I slutet av januari slog Ukraina ut fyra oljetankar, med kapacitet för totalt 6 000 kubikmeter olja, i regionen Brjansk som ligger nära den ukrainska gränsen.

Nu ger Ukraina besked om framtida drönarattacker.

Landets vice premiärminister Mykhailo Fedorov utfärdar ett konkret hot mot Ryssland.

Ministern meddelar att Ukraina kommer att intensifiera produktionen av långdistansdrönare som kan nå Rysslands två största städer, Moskva och S:t Petersburg.

Under 2024 kommer Ukrainas drönarlager att växa kraftigt, uppger Mykhailo Fedorov.

– Kategorin av långdistansdrönare växer. Nu har vi vapen med en räckvidd på 300, 500, 700 och 1 000 kilometer. För två år sedan fans inte denna kategorin, framhåller ministern enligt Sky News.

2,5 miljoner dollar

Förra året avsatte den ukrainska regeringen cirka 2,5 miljoner dollar till nystartade militära företag i landet. Under 2024 ska finansieringen tiodubblas.

För närvarande tillverkar tio företag drönare som kan nå Moskva och S:t Petersburg. Endast ett av företagen ägs av staten.

Jättestaden attackerades i januari

Natten mellan den 17 och 18 januari attackerades S:t Petersburg för första gången under kriget.

Rysslands näst största stad hade fram till dess skonats från attacker, men i mitten av årets första månad kom kriget till jättestaden.

Enligt den oberoende nyhetskanalen Astra Telegram var ett av målen för attacken en oljeterminal vid Finska vikens södra strand.

Oljeterminalens delägare Mikhail Skigin uppgav att attacken misslyckades. Enligt Skigin sköt det ryska luftförsvaret ned minst en drönare.

– Detta hjälpte till att förhindra en fruktansvärd katastrof som skulle fått fruktansvärda konsekvenser i form av mänskliga offer och gigantiska miljöskador på Östersjön, kommenterade Skigin enligt Moscow Times.

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen