JUST NU: Stort glädjebesked – då kommer värmen

2023 04 11

Efter påskhelgen har stora delar av Sverige fått uppleva en återgång till molnigare dagar och ett kyligare väder.

Men nästa vecka vänder det.

Då kommer värmen till Sverige.

Det kan bli närmare 20 grader i flera delar av landet, rapporterar TV4 Nyheterna.

– Vi kan få temperaturer på dryga 15 grader, och kanske lokalt att det närmar sig 20 grader, säger tv-kanalens meteorolog Ingrid Eronn.

Hon berättar att ett högtryck väntas dra in över Skandinavien.

Den varma luften beräknas leda till stigande temperaturer i mitten av kommande vecka.

I bästa fall kan temperaturen krypa upp mot 20 grader.

Här blir det varmast

Varmast blir det i södra Sverige.

Högst temperaturer väntas i östra Svealand och östra Götaland.

Men befolkningen i de norra delarna av landet behöver inte oroa sig.

– Även södra Norrland ser nästa vecka ut att få mellan 10 och 15 grader, säger Ingrid Eronn till TV4.

Risk för gräsbränder

I takt med att värmen knackar på dörren ökar även risken för bränder ute i naturen.

SMHI har utfärdat en varning för gräsbränder på Gotland och för delar av Götaland och östra Svealand.

Risken för gräsbrand bedöms vara stor, framhåller SMHI.

– Det är stor risk för att gräsbrand uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs, skriver väderinstitutet och tillägger:

– Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.

Flera städer

Följande städer berörs av SMHI:s varning:

- Uppsala

- Stockholm

- Södertälje

- Örebro

- Norrköping

- Linköping

- Visby

Då ökar risken

Gräsbrandsäsongen börjar vanligen i februari i södra Sverige och avslutas i juni i norr.

– Under torra dagar på våren är det risk för att elden sprids snabbt i det gamla fjolårsgräset. Gräsbränder kan då sprida sig snabbt efter bara några timmars torrt väder i det döda fjolårsgräset.

– Risknivån beror bland annat på aktuell relativ luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning, men minskar också allt eftersom nytt grönt gräs börjar växa upp, uppger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, på sin hemsida.

Foto: G. Lamza

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen