19 februari 2026

Stort drama i Norge – beväpnad man jagas

2024 04 15

En stor polisinsats pågår i Oslo.

Polisen i Oslo jagar en man som tros vara beväpnad.

Mannen har under lördagen rånat en guldsmedsbutik på Oslos huvudgata Karl Johan.

Det rör sig om minst en gärningsperson, enligt VG.

– Polisen är på lördagen ute med betydande resurser på Karl Johans gate efter rån hos guldsmed David Andersen, rapporterar tidningen.

Visade upp vapen

Den misstänkte mannen ska ha hållit fram ett vapen i samband med rånet.

– Efter rånet sprang han ut ur butiken. Sedan är vi osäkra på i vilken riktning han sprang, säger polisens insatsledare, Arve Røtterud, till tidningen.

Guldsmedsbutiken bekräftar händelsen.

– En man kom in i butiken och visade så småningom fram en pistol, men utan att rikta den mot någon, säger VD Inge Nygaard.

Att bli utsatt för rån är en jobbig erfarenhet för butiksinnehavare.

– Det är väldigt tufft när det sker.

Ung tjej utsatt för rånet

Den som utsattes för rånaren var en ung tjej som är deltidsanställd hos guldsmeden, uppger Inge Nygaard för tidningen.

Det ska också ha funnits ytterligare en anställd på plats i butiken som ska ha blivit vittne till händelsen.

De båda anställda har hanterat situationen på rätt sätt och har tidigare blivit utbildade i hur man ska bete sig i händelse av rån, enligt Nygaard.

Inget stort byte

Ingen ska ha blivit fysiskt skadad i samband med rånet, enligt norsk polis.

Enligt uppgifter ska rånaren inte ha lyckats få med sig något stort byte från rånet.

Han fick bara med sig två ringar, enligt VD:n.

Hur stort värde dessa har vill han dock inte uppge för den norska pressen.

Jagar rånaren

Nu pågår alltså rånarjakten i Oslo.

Rånaren tros som sagt vara beväpnad, men polisen tror ändå inte att det föreligger någon särskild fara för allmänheten.

– Inte så som det framstår nu, nej, säger operationsledaren Eirik Sandnes.

Men man letar fortfarande efter den eller dem som begick rånet på Karl Johan.

– Vi söker efter en eller flera som vi antar är beväpnade, säger Sandnes.

Foto: M Konig

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen