Det handlar om ett omfattande nytt stöd till Ukraina.

De ukrainska soldaterna fortsätter att strida mot ryska styrkor – som just nu trycker på ordentligt kring Pokrovsk i de östra delarna av landet.

På torsdagen går de nordiska länderna samman med de baltiska länderna för ett nytt stort stödpaket till Ukraina, rapporterar Euronews.

Stort stödpaket

Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen har gått samman för att skicka ett nytt stödpaket med militärt materiel till Ukraina.

Stödpaketet är värt omkring 500 miljoner dollar – knappt fem miljarder svenska kronor – och utgår från det så kallade PURL-initiativet där Ukrainas allierade finansierar amerikanska vapen som skickas till det krigshärjade landet.

Natochefen imponerad

Natochefen Mark Rutte tycks vara imponerad av de nordiska och baltiska länderna.

– Våra nordiska och baltiska allierade intensifierar sina insatser för att finansiera ytterligare ett paket med kritisk militär utrustning till Ukraina, säger han enligt Euronews.

– Denna utrustning är oerhört viktig när Ukraina går in i vintermånaderna och leveranser genom PURL flödar in i Ukraina.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Så mycket från Sverige

Sverige bidrar med cirka 600 miljoner kronor.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige bidragit med cirka 90 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina. 

“Kommer fortsätta”

Försvarsminister Pål Jonson (M) kommenterar dagens besked.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland, säger han.

– Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: Magnus Liljegren regeringskansliet

Text: Redaktionen

Europa och USA har infört massiva sanktioner, för att försöka få stopp på den ryska krigsmakten.

Så sent som för några veckor sedan meddelade USA att man inför ytterligare sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil och deras dotterbolag.

Aktionen är ett försök att minska Rysslands oljeintäkter, som används för att finansiera kriget mot Ukraina.

Förhoppningen är att den ekonomiska smällen ska tvinga Kreml att sätta sig vid förhandlingsbordet, och gå med på en vapenvila.

Håller på att ta slut

Nu går USA:s utrikesminister Marco Rubio ut och meddelar att man håller på att få slut på alternativ, som kan användas för att sätta press på Ryssland.

– Tja, det finns inte mycket mer att sanktionera från vår sida. Jag menar, vi slår mot deras stora oljebolag, vilket är vad alla har bett om, säger han, rapporterar Politico.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Vill ha undantag

De senaste sanktionerna kommer träda i kraft den 21 november.

Flera länder har bett om undantag, vilket Ungern i nuläget har fått under ett år framöver.

Men den amerikanske utrikesministern framhåller att sanktionerna inte tjänar något syfte om de inte verkställs.

– Sanktioner måste verkställas, så vi inte inför sanktioner och sedan inte verkställer dem. Vi måste också genomdriva dem, säger Marco Rubio, uppger tidningen.

Han menar också att de europeiska länderna fortfarande har möjlighet att införa fler sanktioner.

– Det finns saker som européerna kan göra när det gäller skuggflottan eftersom detta sker i områden som ligger mycket närmare dem, säger han.

Ukraina ber om mer

Från ukrainskt håll anser man att det finns mer att göra, trots uttalandet från USA.

– När det gäller Rubios uttalande om att sanktionsalternativen är uttömda, så finns det fler stora oljebolag, banker och infrastruktur i Ryssland, säger Volodymyr Zelenskyjs sändebud, Vladyslav Vlasiuk, rapporterar Politico.

– Vi fortsätter att arbeta med amerikanska partners, med G7 och med andra. Det kommer att bli fler sanktioner.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: Gage-Skidmore resp President of Ukraine

Text: Redaktionen