Sedan tidigare har klagomål kommit in angående processen vad gäller upprättandet av nya vindkraftsparker.

Byråkrati och utredningar har satt käppar i hjulen menar många, och nu visar en ny rapport att i princip alla vindkraftsprojekt stoppades under första halvåret 2024.

Det framhåller branschorganisationen Svensk vindenergi i ett pressmeddelande.

Kommunalt veto och försvaret

Det finns olika anledningar till att projekten stoppas, förklarar branschorganisationen.

– Det kommunala vetot och Försvarsmakten stoppade nästan alla aktuella vindkraftsprojekt under 2024 års första halva.

– Samtidigt var det kommunala vetot den främsta anledningen till att ingen av de elva ansökningar om vindkraft på land och i territorialhavet som slutligt avgjordes under första halvåret fick tillstånd.

“Är allvarligt”

Svensk vindenergis vd Daniel Badman ser allvarligt på situationen.

– Det är så klart allvarligt att så mycket möjlig ny svensk elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger han.

– Regeringen har möjligheten att förändra förutsättningarna genom att snabbt genomföra förslag som stärker rättssäkerheten och ger incitament till kommuner och närboende som bidrar till Sveriges elektrifiering.

“Måste genomföra reformer”

Daniel Badman fortsätter.

– Om regeringen inte genomför reformer snabbt riskerar den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige som framförallt industri- och transportsektorerna efterfrågar att inte hända vare sig till år 2030 eller 2035. Då riskeras svensk konkurrenskraft.

Två kärnreaktorer

Svensk vindenergi framhåller att elva vindkraftprojekt som stoppades skulle kunna motsvara två av Sveriges kärnkraftsreaktorer.

– Ansökningarna gällde tio landbaserade vindkraftsprojekt och ett i territorialhavet. 

– Det kommunala vetot stoppade sex av dessa ansökningar. De elva projekten hade kunnat producera ca 16,7 TWh, vilket motsvarar två av Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer.

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen