Stort bakslag för Ryssland – nytt land säger ja till EU

2024 10 21

Trots massiv rysk valpåverkan säger befolkningen i Moldavien ja till ett inträde i EU.

Efter att nästan 99,5 procent av rösterna har räknats står det klart att JA-sidan samlar över 50 procent i dagens folkomröstning. 

Moldaviens västvänliga president Maia Sandu var dock nära ett chockbakslag. Måndagens folkomröstning blev en riktig rysare. Till slut lyckades dock JA-sidan få egen majoritet med 50,39 procent av rösterna.

Resultatet innebär att den EU-vänliga kampanjen vann med drygt 11 000 röster.

– Moldavien har vunnit den första svåra striden i strävan att gå med i Europeiska unionen, säger Maia Sandu på en pressträff.

Hon konstaterar att folkomröstningen präglats av hård utländsk valpåverkan.

Enligt Sandu har ”utländska krafter” försökt köpa röster och påverka utgången av omröstningen.

Opinionsundersökningar innan folkomröstningen visade att cirka 60 procent av väljarna stödde ett ja till EU-medlemskap.

Rysk påverkan

Påverkansförsöken kopplas till den ryska diktaturen.

Ryssland, med diktatorn Vladimir Putin i spetsen, gör allt i sin makt för att förhindra att närliggande länder närmar sig väst. Den här gången misslyckades den ryska regimen med sina påverkansförsök.

Kandidatland

Moldavien ansökte om EU-medlemskap i mars 2022 och beviljades status som kandidatland i juni 2022. 

I december 2023 inledde EU och Moldavien anslutningsförhandlingar.

– I sina senaste slutsatser, som antogs i december 2023, lovordade rådet de betydande framsteg som Moldavien har gjort för att uppnå de mål som ligger till grund för landets status som kandidatland, trots Rysslands krig mot Ukraina och hybridattacker mot Moldavien självt, skriver EU-rådet på sin hemsida.

Vidare uppmanar rådet Moldavien att gå fram med ytterligare reformer för att bli en del av EU.

– För att ytterligare gå vidare på vägen mot anslutning är hållbara och påtagliga reformframsteg, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, rättvisa och grundläggande rättigheter, av avgörande betydelse för Moldavien.

Spänd relation

Spänningarna mellan Kreml och Moldaviens västvänliga regering har ökat under den ryska invasionen av Ukraina.

Trots pågående krig i Ukraina har Ryssland fortfarande ett stort militärt inflytande i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen