Stort bakslag för Ryssland – nytt land säger ja till EU

2024 10 21

Trots massiv rysk valpåverkan säger befolkningen i Moldavien ja till ett inträde i EU.

Efter att nästan 99,5 procent av rösterna har räknats står det klart att JA-sidan samlar över 50 procent i dagens folkomröstning. 

Moldaviens västvänliga president Maia Sandu var dock nära ett chockbakslag. Måndagens folkomröstning blev en riktig rysare. Till slut lyckades dock JA-sidan få egen majoritet med 50,39 procent av rösterna.

Resultatet innebär att den EU-vänliga kampanjen vann med drygt 11 000 röster.

– Moldavien har vunnit den första svåra striden i strävan att gå med i Europeiska unionen, säger Maia Sandu på en pressträff.

Hon konstaterar att folkomröstningen präglats av hård utländsk valpåverkan.

Enligt Sandu har ”utländska krafter” försökt köpa röster och påverka utgången av omröstningen.

Opinionsundersökningar innan folkomröstningen visade att cirka 60 procent av väljarna stödde ett ja till EU-medlemskap.

Rysk påverkan

Påverkansförsöken kopplas till den ryska diktaturen.

Ryssland, med diktatorn Vladimir Putin i spetsen, gör allt i sin makt för att förhindra att närliggande länder närmar sig väst. Den här gången misslyckades den ryska regimen med sina påverkansförsök.

Kandidatland

Moldavien ansökte om EU-medlemskap i mars 2022 och beviljades status som kandidatland i juni 2022. 

I december 2023 inledde EU och Moldavien anslutningsförhandlingar.

– I sina senaste slutsatser, som antogs i december 2023, lovordade rådet de betydande framsteg som Moldavien har gjort för att uppnå de mål som ligger till grund för landets status som kandidatland, trots Rysslands krig mot Ukraina och hybridattacker mot Moldavien självt, skriver EU-rådet på sin hemsida.

Vidare uppmanar rådet Moldavien att gå fram med ytterligare reformer för att bli en del av EU.

– För att ytterligare gå vidare på vägen mot anslutning är hållbara och påtagliga reformframsteg, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, rättvisa och grundläggande rättigheter, av avgörande betydelse för Moldavien.

Spänd relation

Spänningarna mellan Kreml och Moldaviens västvänliga regering har ökat under den ryska invasionen av Ukraina.

Trots pågående krig i Ukraina har Ryssland fortfarande ett stort militärt inflytande i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen