Stort bakslag för Ryssland – nytt land säger ja till EU

2024 10 21

Trots massiv rysk valpåverkan säger befolkningen i Moldavien ja till ett inträde i EU.

Efter att nästan 99,5 procent av rösterna har räknats står det klart att JA-sidan samlar över 50 procent i dagens folkomröstning. 

Moldaviens västvänliga president Maia Sandu var dock nära ett chockbakslag. Måndagens folkomröstning blev en riktig rysare. Till slut lyckades dock JA-sidan få egen majoritet med 50,39 procent av rösterna.

Resultatet innebär att den EU-vänliga kampanjen vann med drygt 11 000 röster.

– Moldavien har vunnit den första svåra striden i strävan att gå med i Europeiska unionen, säger Maia Sandu på en pressträff.

Hon konstaterar att folkomröstningen präglats av hård utländsk valpåverkan.

Enligt Sandu har ”utländska krafter” försökt köpa röster och påverka utgången av omröstningen.

Opinionsundersökningar innan folkomröstningen visade att cirka 60 procent av väljarna stödde ett ja till EU-medlemskap.

Rysk påverkan

Påverkansförsöken kopplas till den ryska diktaturen.

Ryssland, med diktatorn Vladimir Putin i spetsen, gör allt i sin makt för att förhindra att närliggande länder närmar sig väst. Den här gången misslyckades den ryska regimen med sina påverkansförsök.

Kandidatland

Moldavien ansökte om EU-medlemskap i mars 2022 och beviljades status som kandidatland i juni 2022. 

I december 2023 inledde EU och Moldavien anslutningsförhandlingar.

– I sina senaste slutsatser, som antogs i december 2023, lovordade rådet de betydande framsteg som Moldavien har gjort för att uppnå de mål som ligger till grund för landets status som kandidatland, trots Rysslands krig mot Ukraina och hybridattacker mot Moldavien självt, skriver EU-rådet på sin hemsida.

Vidare uppmanar rådet Moldavien att gå fram med ytterligare reformer för att bli en del av EU.

– För att ytterligare gå vidare på vägen mot anslutning är hållbara och påtagliga reformframsteg, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, rättvisa och grundläggande rättigheter, av avgörande betydelse för Moldavien.

Spänd relation

Spänningarna mellan Kreml och Moldaviens västvänliga regering har ökat under den ryska invasionen av Ukraina.

Trots pågående krig i Ukraina har Ryssland fortfarande ett stort militärt inflytande i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen