Stort bakslag för Erdogan

2023 03 24

Efter 20 år vid makten är presidentens styre i rejäl gungning.

När Turkiet går till val den 14 maj tyder mer och mer på att Erdogan kommer att röstas bort, rapporterar Politico.

Skickar in CV

Nyhetssajten hänvisar till uppgifter från maktens korridorer i Ankara.

Efter den värsta jordbävningen på nästan ett sekel – såväl som år av ekonomisk misskötsel – finns det en febril förväntan på förändringar i parlamentet och partihögkvarteren.

Oppositionspartiet CHP:s förhoppningar om en valseger har ökat markant.

– Tjänstemän skickar redan in sina CV:n inför ett eventuellt maktskifte. De känner att detta kan vara slutet på Erdogans mer än två decenniers långa dominans över staten, framhåller Politico.

”50-50”

Samtidigt som optimismen växer hos oppositionen flödar pessimismen i Erdogans AKP-parti.

Flera partimedlemmar har börjat tvivla på en valseger.

– Det är 50-50. Folk känner att förändring är på väg, säger en AKP-politiker till Politico.

Opinionsundersökningar talar emot Erdogan

De senaste opinionsundersökningarna i Turkiet ger oppositionen en klar fördel inför valet.

Tio mandat uppges skilja regeringsalternativen åt.

Oppositionen har ökat i mätningarna efter att de lyckats enas kring en gemensam kandidat till presidentposten – den väletablerade och rutinerade CHP-ledaren Kemal Kilicdaroglu.

Dessutom har det pro-kurdiska HDP-partiet klargjort att man inte kommer att ställa upp med en egen kandidat, vilket har skapat en ännu starkare enad front mot Erdogan.

SVT:s Turkietkorrespondent Thomas Thorén beskriver det som en ”historisk chans” för oppositionspartierna.

–  Det ser ut att vara en historisk chans för oppositionen att faktiskt kunna vinna. Opinionsmässigt går det dåligt för Erdogan på grund av den dåliga ekonomin och också på grund av kritik om bristande hantering av krisen efter jordbävningarna som skakade landet, säger han till tv-kanalen.

Historiskt viktig val

Oppositionen ser valet i maj som ett historiskt vägskäl för den turkiska demokratin.

Om Erdogan vinner fruktar många att han kommer att styra Turkiet i en ännu mer auktoritär riktning.

– Erdogan ser valet som en historisk möjlighet att styra landet  i en mer religiöst konservativ riktning. Han vill ge ännu större befogenheter till sig själv och sina anhängare, skriver Politico. 

Foto: President of Turkey Official resp T. Haiga

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen