JUST NU: Socialdemokraternas medlemmar sviker partiets Natomöten

2022 05 10

Enbart en av femton socialdemokratiska medlemmar har anmält sig till partiets möten då Natofrågan ska avhandlas.

Den interna debatt inom Socialdemokraterna som ska mynna ut i ett ja eller nej till Nato på söndag är på sitt upplopp.

Den här veckan hålls tre stormöten inom partiet för medlemmarna – men då har enbart 5 000 av 75 000 medlemmar anmält sig, rapporterar Dagens Nyheter.

Digitala möten

Veckans tre möten sker digitalt och leds bland annat av före detta utrikesminister och toppnamnet Margot Wallström samt EU-minister Hans Dahlgren.

En spekulation till det svala intresset är att avgörandet ändå kommer ske i partistyrelsens möte på söndag.

“Kunskapshöjande dialog”

– Alla är medvetna om att det är partistyrelsen som kommer fatta beslut, eftersom det är mellan kongresser. Det här är framför allt en kunskapshöjande dialog för att vi ska kunna samla partiet för hur vi ska ta oss an det här i framtiden, säger Matilda Ernkrans (S), en av mötenas samtalsledare, till tidningen.

Intern kritik

Matilda Ernkrans köper inte den interna kritik som uppstått om att processen går för snabbt och att ledningen i partiet ändå har bestämt sig.

– Det är inte min bild. Jag är själv en del av partistyrelsen. Jag tycker att vi med mycket stort engagemang och seriositet tar oss an den här dialogen för att lyssna av och känna in hur vi ska ta oss an detta. Vi har möte på söndag och det är mycket tid avsatt, säger hon.

Inget val än snabb process

Partikollegan Kenneth G Forslund (S) är ordförande i riksdagens utrikesutskott och kommer också leda samtalen. Han säger att det inte finns något annat val än en snabb process.

– Ryssland har skickat ett brev till OSSE:s medlemsstater med en lista av krav som är omöjliga att gå med på, de har inlett en fullskalig invasion av ett grannland, ett europeiskt land. Och de bryter mot den europeiska säkerhetsordningen. De beter sig och yttrar sig hotfullt mot länder runt omkring sig. De har utmålat en lista av länder som deras fiender, däribland Sverige, säger han till DN.

Natobesked på söndag

Socialdemokraternas, och sannolikt i längden Sveriges, Natobesked kommer på söndag. Det har partiet bekräftat.

– Oavsett vad vi tar för beslut, så är det lika bra för partiet att vi tar det nu. Vi ser inte att vi kan vänta en dryg vecka till, säger partisekreterare Tobias Baudin (S) till SVT.

Finlands beslut kommer i dagarna

Anledningen är att partiet vill hålla jämna steg med Finland som lämna besked i samma fråga. Tidigare har datumet 14 maj aviserats för Finlands beslut.

Nu kan dock  landets statsminister Sanna Marin lämna sin åsikt i frågan redan 12 maj, enligt finska tidningen Ilta-Sanomat.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen