JUST NU: Socialdemokraternas medlemmar sviker partiets Natomöten

2022 05 10

Enbart en av femton socialdemokratiska medlemmar har anmält sig till partiets möten då Natofrågan ska avhandlas.

Den interna debatt inom Socialdemokraterna som ska mynna ut i ett ja eller nej till Nato på söndag är på sitt upplopp.

Den här veckan hålls tre stormöten inom partiet för medlemmarna – men då har enbart 5 000 av 75 000 medlemmar anmält sig, rapporterar Dagens Nyheter.

Digitala möten

Veckans tre möten sker digitalt och leds bland annat av före detta utrikesminister och toppnamnet Margot Wallström samt EU-minister Hans Dahlgren.

En spekulation till det svala intresset är att avgörandet ändå kommer ske i partistyrelsens möte på söndag.

“Kunskapshöjande dialog”

– Alla är medvetna om att det är partistyrelsen som kommer fatta beslut, eftersom det är mellan kongresser. Det här är framför allt en kunskapshöjande dialog för att vi ska kunna samla partiet för hur vi ska ta oss an det här i framtiden, säger Matilda Ernkrans (S), en av mötenas samtalsledare, till tidningen.

Intern kritik

Matilda Ernkrans köper inte den interna kritik som uppstått om att processen går för snabbt och att ledningen i partiet ändå har bestämt sig.

– Det är inte min bild. Jag är själv en del av partistyrelsen. Jag tycker att vi med mycket stort engagemang och seriositet tar oss an den här dialogen för att lyssna av och känna in hur vi ska ta oss an detta. Vi har möte på söndag och det är mycket tid avsatt, säger hon.

Inget val än snabb process

Partikollegan Kenneth G Forslund (S) är ordförande i riksdagens utrikesutskott och kommer också leda samtalen. Han säger att det inte finns något annat val än en snabb process.

– Ryssland har skickat ett brev till OSSE:s medlemsstater med en lista av krav som är omöjliga att gå med på, de har inlett en fullskalig invasion av ett grannland, ett europeiskt land. Och de bryter mot den europeiska säkerhetsordningen. De beter sig och yttrar sig hotfullt mot länder runt omkring sig. De har utmålat en lista av länder som deras fiender, däribland Sverige, säger han till DN.

Natobesked på söndag

Socialdemokraternas, och sannolikt i längden Sveriges, Natobesked kommer på söndag. Det har partiet bekräftat.

– Oavsett vad vi tar för beslut, så är det lika bra för partiet att vi tar det nu. Vi ser inte att vi kan vänta en dryg vecka till, säger partisekreterare Tobias Baudin (S) till SVT.

Finlands beslut kommer i dagarna

Anledningen är att partiet vill hålla jämna steg med Finland som lämna besked i samma fråga. Tidigare har datumet 14 maj aviserats för Finlands beslut.

Nu kan dock  landets statsminister Sanna Marin lämna sin åsikt i frågan redan 12 maj, enligt finska tidningen Ilta-Sanomat.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen

 


JUST NU: Storbritannien skickar ut trupper

2025 11 09

Storbritannien skickar trupper till Natoland.

Storbritannien skickar soldater och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, misstänkta att ha utförts av Ryssland.

Det bekräftar Sir Richard Knighton, ny chef för den brittiska militären, till BBC.

Trupper på plats

Den nya chefen för den brittiska militären, Sir Richard Knighton, berättar att hans belgiska motsvarighet bad om hjälp tidigare i veckan.

– Vi vet ännu inte källan till drönarna, säger Knighton, men medger att det är "sannolikt" att Moskva ligger bakom, säger han till BBC.

Beslutet att bistå Belgien har tagits tillsammans med försvarsminister John Healey, och utrustning och personal är redan på väg.

Belgiens främsta flygplats Zavantem tvingades stänga temporärt tidigare i veckan efter att drönare observerats i närheten, och de syntes även till vid en militärbas.

Allvarliga konsekvenser

– Till en början sågs endast drönare över våra militärbaser som vårt problem. Nu har det blivit ett allvarligt hot som påverkar civil infrastruktur i flera europeiska länder, sa Belgiens försvarsminister Theo Francken tidigare i veckan.

Circa 3 000 passagerare hos Brussels Airlines drabbades av störningarna, och flygbolaget meddelat att de står inför "betydande kostnader" för inställda eller omdirigerade flygningar.

Ryssland största hotet

Sir Richard Knighton framhåller att Ryssland är "det största hotet just nu" mot Europa.

– Den illegala invasionen av Ukraina har visat på den barbariska naturen av Rysslands krigsinsatser, säger han.

Han betonar också att hybridkrigföring, inklusive sabotage och mord på brittisk mark, är något Storbritannien måste stärka sitt försvar mot.

Även Nato-samarbete är avgörande.

– En viktig del av att avskräcka hot är att agera tillsammans med andra länder genom Nato.

Mer stöd väntas

Tyskland har också erbjudit Belgien stöd med antidrönarmått, efter att fler farkoster nyligen orsakat stora flygstörningar i bland annat Sverige, Norge och Danmark.

Kremlin har förnekat inblandning, men spänningarna har ökat efter fler allvarliga intrång i Östeuropa, där ryska stridsflygplan och attackdrönare varit involverade.

Foto: Nato

Text: Redaktionen