SVERIGE: ”Största offensiven i svensk historia”

2022 11 02

Under en presskonferens på måndagsförmiddagen presenterar regeringen en miljardsatsning på rättsväsendet inför 2023. 

– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten. Redan i budgetpropositionen som lämnas till riksdagen nästa vecka gör regeringen omfattande satsningar för att stärka hela rättsväsendet och dess myndigheter för att fortsätta det offensiva arbetet mot de kriminella gängen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M). 

Regeringen får stöd av SD och stärker rättsväsendet med nästan fem miljarder kronor inför kommande år. 

Vill se ett paradigmskifte

Regeringen betonar att brottsligheten ska bekämpas både i Sverige och vid landets gränser. Åtgärder är nödvändiga nu, senare men också på längre sikt. Målet för polismyndigheten är att polistätheten ska öka och motsvara genomsnittet inom EU.

– Bakgrunden oerhört allvarlig, Sverige är oerhört drabbade av det ökande gängvåldet, säger justitieministern.

Regeringen vill även se ett paradigmskifte genom att ett större fokus bör hamna på brottsoffret och inte förövaren, eftersom brottsoffret ofta har hamnat i skymundan enligt justitieministern. 

Storsatsning på polisen

Säkerhetspolisen ska också tilldelas fler verktyg för att kunna hantera både in- och uthemska hot. Regeringen lyfter fram att Polismyndigheten ska växa med ungefär 10.000 anställda. Det största procentuella påslaget får Brottsoffermyndigheten.

Vidare betonas vikten av att brottsbekämpande myndigheter tilldelas fler resurser, däribland fler möjligheter till hemliga och privata tvångsmedel, nya sätt att ta brottsvinster från kriminella samt mindre sekretess mellan myndigheter. 

Fler instanser tilldelas resurser

Regeringen lyfter även fram vikten av förebyggande arbete för att stoppa ungdomskriminaliteten genom att stärka socialtjänstens arbete och föreslår även bygga ut föräldraskapsstödsprogram. Utöver detta kommer även kommuner få en tillfällig subvention av LVU-placeringar på SIS.

Utöver nämnda satsningar planeras även regeringen att tilldela utökade reusrser till Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Domstolarna. 

Budget kommer att presenteras

Justitieministern utlovar ett seriöst och effektivt arbete på bredden. Han är dock tydlig med att arbetet kan ta tid. Avslutningsvis betonar han också förslag på andra åtgärder, däribland dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, anonyma vittnen samt möjligheten att bryta sekretess för myndigheter.

Budgeten för miljardsatsningen kommer att presenteras den 8 november, rapporterar SVT.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen