JUST NU: Storbritannien pekar ut nytt världshot

2023 03 13

Rysslands anfallskrig i Ukraina har avsevärt försämrat säkerhetsläget i världen.

Det fastslår Storbritanniens regering i sin nya utrikesdeklaration.

– Den mest omedelbara säkerhetsprioriteringen är att hantera säkerhetshotet som uppstått som en följd av Rysslands krig i Ukraina, står det i dokumentet enligt brittiska Sky News.

Pekar ut större hot

Rysslands anfallskrig pekas ut som det nuvarande största hotet mot Storbritannien och världsordningen.

Samtidigt varnar landets premiärminister Rishi Sunak för ett framtida, potentiellt ännu större hot.

Om stormakten Kina väljer att invadera Taiwan skulle det skapa en värld ”definierad av fara och splittring”, framhåller premiärministern enligt Sky News.

”Epokdefinierande utmaning”

I den 63-sidiga brittiska utrikesdeklarationen står det att ett framtida krig i Indo-Stillahavsområdet kan få ”större globala konsekvenser än vad som uppstått som en följd av kriget i Ukraina”.

Kina benämns som en ”epokdefinierande utmaning” för världsordningen.

Utesluter inte våld

Spänningarna mellan Kina och Taiwan har under de senaste månaderna eskalerat.

Kinas diktator Xi Jinping har inte uteslutit att använda våld för att ”återförena” Taiwan med det kinesiska fastlandet.

Nato varnar

Även Nato har flaggat för att större uppmärksamhet måste riktas mot regimen i Peking.

Under sommarens toppmöte i Madrid nämndes Kina för första gången någonsin i försvarsalliansens strategiska koncept. Nato är bland annat bekymrade över Kinas uttalade ambitioner, landets statsskick och stormaktens nära relation till Natos största fiende Ryssland.

– Jag förväntar mig inte på något sätt att Kina förklaras som en fiende. Det finns inte heller någon som vill isolera eller bojkotta Kina. Men Kina är viktigt för vår säkerhet. Det är ett auktoritärt land som förtrycker sin befolkning och bygger upp stora militära resurser, inklusive långdistanskärnvapenrobotar. Och de pressar andra länder, i sin egen region, men även Australien och Kanada, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till norska VG inför toppmötet.

Han betonade att samtliga Natoländer måste se över sina samarbeten med Kina.

– I frihandelsavtal och i annat ekonomiskt samarbete med Kina måste säkerhetspolitiska konsekvenser beaktas, poängterade Stoltenberg och tillade:

– Ingen kan med säkerhet förutse hur världen kommer att se ut om tio år. Men vad vi kan säga är att världen kommer att präglas mer av rivalitet mellan stormakterna. Vi ser ett aggressivt Ryssland. Vi ser ett Kina som växer snabbt som en militärmakt, satsar stort på nya vapen, och samarbetar närmare med Ryssland.

Varnade Nato

Kina reagerade med ilska efter utpekandet.

– Natos så kallade nya strategiska dokument bortser från fakta och blandar ihop svart och vitt… och smutsar ner Kinas utrikespolitik, sa Zhao Lijian, talesperson för det kinesiska utrikesministeriet, och konstaterade att Kina bestämt ”motsätter sig” Natos nya linje mot landet.

– Vi vill varna för att det är helt meningslöst att hysa upp det så kallade Kinahotet, kommenterade Zhao Lijian.

Foto: Nasa

Text: Redaktionen

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter.

– Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel.

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen