Storbritannien korsar ”röd linje”

2024 05 03

Under ett besök i Kyiv lovar utrikesminister David Cameron att landet årligen kommer bidra med tre miljarder pund i militärt stöd till Ukraina.

– Vi kommer att ge tre miljarder pund varje år så länge som är nödvändigt. Vi har verkligen länsat lagren när det gäller att ge utrustning och vapen, säger han till Reuters.

– En del av vapenleveranserna anländer faktiskt till Ukraina i dag, tillägger Cameron och understryker att Ukraina har tillstånd att använda brittiska vapnen för att slå till mot mål inne i Ryssland.

– Det är upp till Kyiv att ta det beslutet, säger utrikesministern.

Röd linje för USA

Storbritannien korsar därmed USA:s röda linje. Vita huset har länge bett Ukraina att inte använda amerikanska vapen i attacker mot ryskt territorium

David Camerons besked är dock tydligt: Storbritannien sätter inga sådana gränser.

– Ukraina har rätt att göra det. Ryssland bombar Ukraina dagligen. Jag tror att vi alla kan förstå att Ukraina behöver kunna försvara sig.

Träffade Trump

David Cameron, som var Storbritanniens premiärminister från 2010 till 2016, har besökt Ukraina två gånger sedan har tillträdde som utrikesminister i november 2023.

Det västerländska stödet till Ukraina är en prioriterad fråga för Cameron.

I början av april träffade han USA:s före detta president Donald Trump och uppmuntrade honom att fortsätta stödja Ukraina om han återfår makten i Vita huset.

Några dagar senare godkände USA:s representanthus ett stödpaket på 60 miljarder dollar till Ukraina. Ett stödpaket som Trump tidigare motsatt sig.

– Det är ett helt avgörande beslut för Ukraina. Det handlar inte bara om vapen, det bidrar även till att höja motståndsviljan och moralen hos alla människor i det här landet, säger Cameron om det amerikanska stödpaketet.

Utrikesministern vill inte svara på hur ett eventuellt maktskifte i USA kan påverka det framtida amerikanska stödet.

– Det är inte upp till oss vem amerikanerna väljer som president. Vi kommer att samarbeta med den som väljs, oavsett vem det blir.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

FORSKNING: Framgång för Alzheimerforskare

2025 06 07

Och de initiala resultaten ser lovande ut.

Forskarna letade efter två proteiner – amyloid beta 42/40 och p-tau217 – och fann att testet var 95 procent korrekt när det gällde att identifiera patienter med befintlig kognitiv försämring kopplad till tillståndet.

Det rapporterar Sky News.

I rätt riktning

Den amerikanska studien omfattade 509 patienter vid en minnesklinik i Florida och publicerades i den medicinska tidskriften Alzheimer's and Dementia.

Testet, som redan har godkänts av den amerikanska tillsynsmyndigheten, var också 82 procent korrekt för specificitet, vilket innebär att det kan utesluta personer utan demens.

“Kommer vara avgörande”

Forskarna menar alltså att det nya blodprovet för Alzheimers sjukdom har visat sig vara mycket träffsäkert när det gäller att upptäcka personer med tidiga symptom.

Dr Gregg Day, som ledde studien, säger att testet är lika bra som befintliga, men mer invasiva, tester.

Han förklarar att nästa steg är att utvidga testet till att omfatta ett större antal patienter, inklusive de med tidig Alzheimers som inte har några kognitiva symtom.

Dr Richard Oakley, biträdande direktör för forskning och innovation vid Alzheimer's Society i Storbritannien, säger att resultaten ”tyder på att detta test är mycket exakt”.

– Blodprover kommer att vara avgörande för att påskynda diagnoser och ge fler människor tillgång till den vård, det stöd och de behandlingar de så desperat behöver snabbare än någonsin tidigare.

Det är Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. 

Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack. 

Placken består främst av proteinet beta-amyloid, som även förekommer i en frisk hjärna.

Flera symptom

Sjukdomen kännetecknas ofta av förvirring, försämrat minne och nedsatta kognitiva förmågor.

– Det vanligaste symtomet vid Alzheimers sjukdom är att man har svårt att minnas det som skett nyligen, förklarar Hjärnfonden.

– Man kan också få svårt att uttrycka sig i tal och skrift, sämre lokalsinne och tidsuppfattning och svårare att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser.

Foto: R. Weermeijer

Text: Redaktionen