Storbritannien går till hårt angrepp mot Sverige

2023 04 05

Sverige har utvisat 1 100 brittiska medborgare sedan Storbritanniens utträde ur EU.

Det är fler än något annat land i unionen, uppger The Guardian med hänvisning till ny statistik från EU-kommissionen

Bland annat har 74-åriga Kathleen Pool, som lider av Alzheimers, fått besked om att hon måste lämna Sverige eftersom hon saknar giltiga uppehållspapper efter brexit.

”Alarmerande”

Totalt har 2 610 brittiska medborgare tvingats lämna EU-länder efter utträdet ur unionen 2020.

Sverige har utvisat 1 100 britter sedan brexit, fler än något annat land i EU.  

David Milstead, en brittisk professor i fysik som bor i Sverige, kallar siffrorna för ”alarmerande”.

Att 74-åriga Kathleen Pool tvingas lämna är särskilt upprörande, enligt David Milstead.

– De behöver ge en förklaring till varför Sverige har utfärdat cirka 50 procent av alla utvisningsbeslut i Schengenområdet till britter under 2021-22, och varför Sverige har avslagit fler uppehållsansökningar än andra EU-länder, säger han till The Guardian.

Ilskan mot Sverige hörs även från politiskt håll.

Labour-politikern Hilary Benn kallar beslutet att utvisa Kathleen Pool för ”djupt chockerande”.

Anklagas för att bryta mot avtal

Den brittiska EU-advokaten Jane Golding anser att Sverige bryter mot det utträdesavtal som upprättades mellan Storbritannien och EU efter brexit. 

Enligt utträdesavtalet har alla brittiska medborgare, som lagligen bodde i ett EU-land före brexit, rätt att stanna under resten av sina liv.

Sverige svarar

Migrationsverket har svarat på kritiken.

Myndigheten förklarar den höga siffran med att Sverige följt direktiven som upprättades efter brexit.

Brittiska medborgare i EU-länder var efter uttåget tvungna att ansöka om uppehållsstatus för att få stanna kvar i länderna.

– De vanligaste orsakerna till att avslå ansökningar är oavslutade ansökningar, sena ansökningar, ansökningar utan rimliga skäl och sökande som inte uppfyller kraven för uppehållsstatus, framhåller Migrationsverket i en kommentar till The Guardian.

David Milstead köper dock inte förklaringen.

– Sveriges uppsökningsprogram för brittiska medborgare har varit extremt svagt. Omkring 900 sena ansökningar har kommit in. Det är inte för sent att hjälpa dem, säger han till tidningen.

Foto: A. Marinkovic

Text: Redaktionen


27 nov 2025

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält 

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag. 

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet. 

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen