Storbritannien går till hårt angrepp mot Sverige

2023 04 05

Sverige har utvisat 1 100 brittiska medborgare sedan Storbritanniens utträde ur EU.

Det är fler än något annat land i unionen, uppger The Guardian med hänvisning till ny statistik från EU-kommissionen

Bland annat har 74-åriga Kathleen Pool, som lider av Alzheimers, fått besked om att hon måste lämna Sverige eftersom hon saknar giltiga uppehållspapper efter brexit.

”Alarmerande”

Totalt har 2 610 brittiska medborgare tvingats lämna EU-länder efter utträdet ur unionen 2020.

Sverige har utvisat 1 100 britter sedan brexit, fler än något annat land i EU.

David Milstead, en brittisk professor i fysik som bor i Sverige, kallar siffrorna för ”alarmerande”.

Att 74-åriga Kathleen Pool tvingas lämna är särskilt upprörande, enligt David Milstead.

– De behöver ge en förklaring till varför Sverige har utfärdat cirka 50 procent av alla utvisningsbeslut i Schengenområdet till britter under 2021-22, och varför Sverige har avslagit fler uppehållsansökningar än andra EU-länder, säger han till The Guardian.

Ilskan mot Sverige hörs även från politiskt håll.

Labour-politikern Hilary Benn kallar beslutet att utvisa Kathleen Pool för ”djupt chockerande”.

Anklagas för att bryta mot avtal

Den brittiska EU-advokaten Jane Golding anser att Sverige bryter mot det utträdesavtal som upprättades mellan Storbritannien och EU efter brexit.

Enligt utträdesavtalet har alla brittiska medborgare, som lagligen bodde i ett EU-land före brexit, rätt att stanna under resten av sina liv.

Sverige svarar

Migrationsverket har svarat på kritiken.

Myndigheten förklarar den höga siffran med att Sverige följt direktiven som upprättades efter brexit.

Brittiska medborgare i EU-länder var efter uttåget tvungna att ansöka om uppehållsstatus för att få stanna kvar i länderna.

– De vanligaste orsakerna till att avslå ansökningar är oavslutade ansökningar, sena ansökningar, ansökningar utan rimliga skäl och sökande som inte uppfyller kraven för uppehållsstatus, framhåller Migrationsverket i en kommentar till The Guardian.

David Milstead köper dock inte förklaringen.

– Sveriges uppsökningsprogram för brittiska medborgare har varit extremt svagt. Omkring 900 sena ansökningar har kommit in. Det är inte för sent att hjälpa dem, säger han till tidningen.

Foto: A. Marinkovic

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen