Storbritannien går till hårt angrepp mot Sverige

2023 04 05

Sverige har utvisat 1 100 brittiska medborgare sedan Storbritanniens utträde ur EU.

Det är fler än något annat land i unionen, uppger The Guardian med hänvisning till ny statistik från EU-kommissionen

Bland annat har 74-åriga Kathleen Pool, som lider av Alzheimers, fått besked om att hon måste lämna Sverige eftersom hon saknar giltiga uppehållspapper efter brexit.

”Alarmerande”

Totalt har 2 610 brittiska medborgare tvingats lämna EU-länder efter utträdet ur unionen 2020.

Sverige har utvisat 1 100 britter sedan brexit, fler än något annat land i EU.  

David Milstead, en brittisk professor i fysik som bor i Sverige, kallar siffrorna för ”alarmerande”.

Att 74-åriga Kathleen Pool tvingas lämna är särskilt upprörande, enligt David Milstead.

– De behöver ge en förklaring till varför Sverige har utfärdat cirka 50 procent av alla utvisningsbeslut i Schengenområdet till britter under 2021-22, och varför Sverige har avslagit fler uppehållsansökningar än andra EU-länder, säger han till The Guardian.

Ilskan mot Sverige hörs även från politiskt håll.

Labour-politikern Hilary Benn kallar beslutet att utvisa Kathleen Pool för ”djupt chockerande”.

Anklagas för att bryta mot avtal

Den brittiska EU-advokaten Jane Golding anser att Sverige bryter mot det utträdesavtal som upprättades mellan Storbritannien och EU efter brexit. 

Enligt utträdesavtalet har alla brittiska medborgare, som lagligen bodde i ett EU-land före brexit, rätt att stanna under resten av sina liv.

Sverige svarar

Migrationsverket har svarat på kritiken.

Myndigheten förklarar den höga siffran med att Sverige följt direktiven som upprättades efter brexit.

Brittiska medborgare i EU-länder var efter uttåget tvungna att ansöka om uppehållsstatus för att få stanna kvar i länderna.

– De vanligaste orsakerna till att avslå ansökningar är oavslutade ansökningar, sena ansökningar, ansökningar utan rimliga skäl och sökande som inte uppfyller kraven för uppehållsstatus, framhåller Migrationsverket i en kommentar till The Guardian.

David Milstead köper dock inte förklaringen.

– Sveriges uppsökningsprogram för brittiska medborgare har varit extremt svagt. Omkring 900 sena ansökningar har kommit in. Det är inte för sent att hjälpa dem, säger han till tidningen.

Foto: A. Marinkovic

Text: Redaktionen


Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Ett av Sveriges vanligaste sötningsmedel påverkar hur hjärnan reglerar hunger och kroppsvikt.

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. 

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. 

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.  

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen


Klassisk dryck gör comeback i Sverige

2025 05 31

En ny undersökning indikerar att ett stort trendbrott är på väg att inträffa i Sverige.

En klassisk dryck är nära att göra comeback.

Det handlar om mjölken, som de senaste åren har försvunnit från många svenskars vardag. Mjölkkonsumtionen har sjunkit med hela 36 procent under de senaste 30 åren, enligt statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Men nu är den klassiska drycken på väg tillbaka.

Det visar en färsk undersökning från Norrmejerier. Enligt undersökningen har svenskarnas attityd till mjölken förändrats ordentligt, vilket indikerar att drycken återigen kan bli en självklarhet i varje kylskåp.

Undersökningen visar att 74 procent av svenskarna känner till mjölkens höga proteininnehåll, och 63 procent ser den som ett bra alternativ till återhämtningsdrycker med tillsatser.

– Det nyväckta intresset för mjölk handlar om mer än hälsa – det handlar också om ett intresse för det äkta och lokala. När fler väljer svensk mjölk, stärker det inte bara kroppen utan också den svenska mjölkproduktionen och Sveriges livsmedelsberedskap, säger Maria Skogelid, kategorichef för mejeri på Norrmejerier.

Kopplas till hälsosam livsstil

Enligt Norrmejerier har mjölkkonsumtionen redan ökat i Sverige – framför allt bland hälsointresserade konsumenter. Många svenskar väljer att dricka mjölk efter träningspasset, berättar Maria Skogelid.

Nu förutspå mejerichefen att mjölken kan bli framtidens energidryck.

– Att unga uppger att de föredrar naturliga alternativ till proteinshakes visar att mjölken har framtiden för sig. Vi tror att den har potential att bli nästa stora hälsodryck.

Växtbaserade alternativ tappar mark

I USA har konsumtionen av mjölk ökat, samtidigt som växtbaserade alternativ tappar marknadsandelar, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt en studie från det statliga forskningsinstitutet RISE har växtbaserade alternativ både fördelar och nackdelar.

RISE undersökning visar att:

- Växtbaserade mejerialternativ hade högre fiberhalt och lägre proteinhalt än mejeriprodukter. 

- Smaksatta mjölk-/yoghurtalternativ hade högre energi- och sockerinnehåll än naturella produkter. 

- Berikade mejerialternativ hade liknande eller högre innehåll av mikronäringsämnen, jämfört med mejeriprodukter. 

- Ekologiska jämfört med konventionella mejerialternativ hade lägre innehåll av mikronäringsämnen, förutom D-vitamin. 

Foto: Pexels

Text: Redaktionen