Storbritannien går till hårt angrepp mot Sverige

2023 04 05

Sverige har utvisat 1 100 brittiska medborgare sedan Storbritanniens utträde ur EU.

Det är fler än något annat land i unionen, uppger The Guardian med hänvisning till ny statistik från EU-kommissionen

Bland annat har 74-åriga Kathleen Pool, som lider av Alzheimers, fått besked om att hon måste lämna Sverige eftersom hon saknar giltiga uppehållspapper efter brexit.

”Alarmerande”

Totalt har 2 610 brittiska medborgare tvingats lämna EU-länder efter utträdet ur unionen 2020.

Sverige har utvisat 1 100 britter sedan brexit, fler än något annat land i EU.  

David Milstead, en brittisk professor i fysik som bor i Sverige, kallar siffrorna för ”alarmerande”.

Att 74-åriga Kathleen Pool tvingas lämna är särskilt upprörande, enligt David Milstead.

– De behöver ge en förklaring till varför Sverige har utfärdat cirka 50 procent av alla utvisningsbeslut i Schengenområdet till britter under 2021-22, och varför Sverige har avslagit fler uppehållsansökningar än andra EU-länder, säger han till The Guardian.

Ilskan mot Sverige hörs även från politiskt håll.

Labour-politikern Hilary Benn kallar beslutet att utvisa Kathleen Pool för ”djupt chockerande”.

Anklagas för att bryta mot avtal

Den brittiska EU-advokaten Jane Golding anser att Sverige bryter mot det utträdesavtal som upprättades mellan Storbritannien och EU efter brexit. 

Enligt utträdesavtalet har alla brittiska medborgare, som lagligen bodde i ett EU-land före brexit, rätt att stanna under resten av sina liv.

Sverige svarar

Migrationsverket har svarat på kritiken.

Myndigheten förklarar den höga siffran med att Sverige följt direktiven som upprättades efter brexit.

Brittiska medborgare i EU-länder var efter uttåget tvungna att ansöka om uppehållsstatus för att få stanna kvar i länderna.

– De vanligaste orsakerna till att avslå ansökningar är oavslutade ansökningar, sena ansökningar, ansökningar utan rimliga skäl och sökande som inte uppfyller kraven för uppehållsstatus, framhåller Migrationsverket i en kommentar till The Guardian.

David Milstead köper dock inte förklaringen.

– Sveriges uppsökningsprogram för brittiska medborgare har varit extremt svagt. Omkring 900 sena ansökningar har kommit in. Det är inte för sent att hjälpa dem, säger han till tidningen.

Foto: A. Marinkovic

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen