JUST NU: Man anhållen för grov mordbrand

2022 03 16

En stor brand har brutit ut på två boende vid södra sjukhusområdet i Ängelholm. Branden har spridit sig till flera byggnader. En man i 20-årsålderna har anhållits misstänkt för grov mordbrand.

Det meddelar polisen, enligt Aftonbladet.

Mannen i 20-årsåldern har anhållits misstänkt för den jättelika brand som har spridit sig till flera byggnader i Ängelholm. Klockan 00.36 natten mot onsdag inkom larm om brand på vårdboendet.

– Vi fick in det som ett automatlarm, sedan blev det snabbt en fullt utvecklad brand som ska ha börjat i en soffa, säger Tobias Aldgård, inre befäl vid räddningstjänsten Skåne Nordväst, till Helsingborgs Dagblad.

Åtta enheter på plats

Några timmar efter att branden uppstod hade den spridit sig till fem byggnader. Branden började i ett vårdboende och spred sig sedan till ett äldreboende bredvid. Även en förskola är eldhärjad, rapporterar Aftonbladet.

– Totalt rör det sig om tio byggnader som är ihopbyggda och fem av dem är i nuläget "branddrabbade". Någon är helt utbränd, vi jobbar med att begränsa branden och vi kommer så göra i flera timmar till, säger Mattias Johansson vid räddningstjänsten Skåne Nordväst, till Helsingborgs Dagblad.

Evakuering av personer

När brandmännen kom till platsen var branden redan kraftigt utvecklad och de fick höra att fyra personer var skadade. Räddningstjänsten fick därför skicka in rökdykare i byggnaden.

Ett 40-tal personer har evakuerats från äldreboendet med hjälp av bussar till en närliggande idrottshall, rapporterar SVT.

Fortfarande inte under kontroll

Brandmän från tio brandstationer arbetar under de tidiga morgontimmarna med att begränsa branden.

Strax före klockan 05 på onsdagsmorgonen kom uppgifter om att en grävmaskin har beställts för att kapa en byggnad och skapa en begränsningslinje till det närliggande sjukhuset, uppger Aftonbladet.

Viktigt meddelande till allmänheten

Ett viktigt meddelande till allmänheten, ett så kallat VMA, gick ut 04.23 till boende inom en kilometer från branden.

– Det handlar om att de ska gå in, hålla fönster och ventilation stängda, säger Glenn Borgkvist vid Räddningstjänsten Skåne Nordväst, till SVT.

Foto: Arkivfoto Räddningstjänsten Kristianstad FB

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen