Storbråk skakar Sveriges alpina landslag

2024 10 27

Ett stort bråk och en allvarlig förtroendekris skakar nu Sveriges alpina landslag.

Det råder stort missnöje bland åkarna i Sveriges alpina landslag.

En granskning visar att många saknar förtroende för landslagsledningen, rapporterar SVT.

Åkare vittnar bland annat om härskartekniker och tystnadskultur. Flera av dem har övervägt att sluta, enligt kanalens granskning.

”Saknar förtroende”

Det stora missnöjet framkommer i en anonym enkät som SVT har skickat ut till åkarna i det alpina landslaget.

16 av 19 landslagsåkare har besvarat enkäten – och resultaten är minst sagt uppseendeväckande.

Hälften av dem som har besvarat enkäten svarar att de inte har förtroende för någon i landslagsledningen, uppger kanalen.

Andra har förtroende för vissa – men ingen har förtroende för hela landslagsledningen.

– Jag saknar förtroendet till förbundet eftersom jag ser bra åkare försvinna på grund av att de har blivit dåligt behandlade. Det ger mig en osäkerhet, svarar en av åkarna i enkäten, enligt kanalen.

Har övervägt att sluta

Sex av sexton åkare uppger att de har övervägt att sluta, och flera vittnar om att de har upplevt härskartekniker och tystnadskultur från ledningens sida.

– Om man säger något som inte är inom ramarna så känner man att man är rädd om sin egen karriär, uppger en åkare, enligt SVT.

Svenska skidförbundet gör nu en egen kartläggning av missnöjet.

Storbråket handlar också om det alpina landslagets ekonomiska problem.

Tvingas betala stora summor

Det alpina landslaget befinner sig i en svår ekonomisk situation.

Hälften av åkarna i landslaget tvingas betala 100 000-150 000 kronor för att få delta i landslagets verksamhet, rapporterade DN i september.

Två havererade sponsorkontrakt samt ett svårt ekonomiskt världsläge är några av anledningarna bakom landslagets tuffa situation, enligt tidningen.

Det har även förekommit tidigare att åkare varit tvungna att själva bekosta en del av sin landslagsmedverkan.

Det som är nytt för i år är dock att taket på summan har tagits bort, vilket gör att det blir väldigt kostsamt för flera av åkarna.

Totalt tio åkare i olika landslagsgrupper betalar den här säsongen summor upp till 150 000 kronor för att kunna delta i landslagets träningsläger, enligt tidningen.

Foto: Kevin Pedraja, Wikipedia. Det är inte åkaren på bilden som avses i artikeln.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen