Storbankschef går ut med varning till hushållen

2023 10 21

Nordeas vd uttalar sig nu om det ekonomiska läget i Sverige.

Det är Nordeas vd Frank Vang-Jensen som oroar sig över situationen i såväl Sverige som de övriga nordiska ekonomierna.

Under året har Riksbanken höjt styrräntan i hög fart, vilket slagit hårt mot de svenska hushållen.

Nu varnar Vang-Jensen för att risker har byggts upp i ekonomin, och att vi ännu inte fått se de fulla effekterna av varken inflationen eller räntorna.

Det rapporterar Dagens industri.

Kan bli ännu tyngre

Det kan alltså bli ännu tyngre för hushållen som fått vänja sig vid en tommare plånbok och högre kostnader.

Vang-Jensen medger att bostadsmarknaden fått sig en smäll, men att det lär bli värre.

– Vi har visserligen sett reducerade priser på bomarknaden, men inte särskilt reducerade. Om vi kommer att leva med högre räntor under lång tid ska man ställa sig frågan om det verkligen inte behövs en större korrektion, säger han till Di.

“En större korrektion”

Fallande bostadspriser är ett exempel på att hushållen inte fått känna av räntehöjningarnas fulla effekt som Vang-Jensen lyfter fram.

Han råder att fundera över vad högre räntor över en längre tid verkligen innebär.

– Jag säger inte nödvändigtvis en dramatisk korrektion, men en större korrektion än vad vi har sett hittills, fortsätter han.

För hög inflation

Riksbankschefen Erik Thedéen menar alltjämt att inflationen i Sverige är för hög.

– Vi ser att räntehöjningarna har effekt. Inflationen sjunker och det är välkommet. Men att KPIF-inflationen sjunker beror också mycket på att elpriserna fallit kraftigt. Den underliggande inflationen, som brukar ge en bra vägledning om vart inflationen är på väg, är fortfarande för hög, säger han.

Förstår att det påverkar

Vidare förklarar Thedéen att han förstår att hushållen påverkas, men att få ner inflationen är det viktigaste i dagsläget.

– I tuffa tider utmanas de ekonomisk-politiska ramverken. Vi förstår att det är kännbart när räntorna höjs. Men kostnaden för en varaktigt allt för hög inflation är betydligt större. Vi behöver se till att vi får tillbaka köpkraften igen.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Sverige befinner sig i en recession.

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet" 

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.  

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

–  Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen