Storbankschef går ut med varning till hushållen

2023 10 21

Det är Nordeas vd Frank Vang-Jensen som oroar sig över situationen i såväl Sverige som de övriga nordiska ekonomierna.

Under året har Riksbanken höjt styrräntan i hög fart, vilket slagit hårt mot de svenska hushållen.

Nu varnar Vang-Jensen för att risker har byggts upp i ekonomin, och att vi ännu inte fått se de fulla effekterna av varken inflationen eller räntorna.

Det rapporterar Dagens industri.

Kan bli ännu tyngre

Det kan alltså bli ännu tyngre för hushållen som fått vänja sig vid en tommare plånbok och högre kostnader.

Vang-Jensen medger att bostadsmarknaden fått sig en smäll, men att det lär bli värre.

– Vi har visserligen sett reducerade priser på bomarknaden, men inte särskilt reducerade. Om vi kommer att leva med högre räntor under lång tid ska man ställa sig frågan om det verkligen inte behövs en större korrektion, säger han till Di.

“En större korrektion”

Fallande bostadspriser är ett exempel på att hushållen inte fått känna av räntehöjningarnas fulla effekt som Vang-Jensen lyfter fram.

Han råder att fundera över vad högre räntor över en längre tid verkligen innebär.

– Jag säger inte nödvändigtvis en dramatisk korrektion, men en större korrektion än vad vi har sett hittills, fortsätter han.

För hög inflation

Riksbankschefen Erik Thedéen menar alltjämt att inflationen i Sverige är för hög.

– Vi ser att räntehöjningarna har effekt. Inflationen sjunker och det är välkommet. Men att KPIF-inflationen sjunker beror också mycket på att elpriserna fallit kraftigt. Den underliggande inflationen, som brukar ge en bra vägledning om vart inflationen är på väg, är fortfarande för hög, säger han.

Förstår att det påverkar

Vidare förklarar Thedéen att han förstår att hushållen påverkas, men att få ner inflationen är det viktigaste i dagsläget.

– I tuffa tider utmanas de ekonomisk-politiska ramverken. Vi förstår att det är kännbart när räntorna höjs. Men kostnaden för en varaktigt allt för hög inflation är betydligt större. Vi behöver se till att vi får tillbaka köpkraften igen.

Foto: P. Kapischka

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen