Storbankerna tvärvägrar – accepterar inte Riksbankens besked

2023 11 24

Igår, torsdag, meddelade Riksbanken att styrräntan lämnas oförändrad på 4,0 procent.

Myndighetens chef, Erik Thedéen, framhöll då att han visserligen ser tecken på att inflationen är på väg nedåt.

Men han lovar ingenting.

Tvärtom varnar riksbankschefen för att räntan kan höjas på nytt.

– Det skulle kunna gå åt andra hållet igen, säger han enligt Dagens Industri.

Vägrar acceptera beskedet

Riksbankens prognos är också att en första räntesänkning inte är att vänta förrän 2025.

Det är ett besked som storbankerna vägrar att gå med på.

På den fronten har Erik Thedéen och Riksbanken helt fel, menar exempelvis Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, säger han till SVT.

Nordea: "Alldeles för sent"

Chefsekonomen får medhåll av sin motsvarighet på Nordea, Annika Winsth.

Hon är övertygad om att 2025 är en alldeles för sen uppskattning.

– Svensk ekonomi kommer att vika mer påtagligt, och min bedömning är att det sker någonstans efter sommaren 2024. Men skuldsatta företag och hushåll bör ta höjd för att räntan inte kommer att komma ned till de nivåer vi hade före Riksbanken började höja räntan utan det kommer att landa någonstans mittemellan, säger Annika Winsth till tv-kanalen.

Ser ingen anledning

Erik Thedéen argumenterar för att de tecken som syns på att inflationstrycket dämpats inte är tillräckliga.

Därmed ser Riksbanken i nuläget alltså ingen anledning till en sänkning redan under kommande år.

Istället pekar myndigheten på flera risker, till exempel en fortsatt svag krona som skapar högre importpriser samt en fortsatt hög tjänsteinflation.

Ett scenario där företag framöver höjer sina priser för konsumenter är också någonting som oroar riksbankschefen.

– Ska man inte förlora alla kunder så måste man hålla igen med prisökningarna. Det är viktigt att följa på olika sätt framöver, säger Erik Thedéen till Di.

"Knäcker ekonomin"

Men om Riksbanken gör verklighet av sina varningar om att höja räntan igen kommer man att knäcka ekonomin, menar Annika Winsth.

– Det skulle sannolikt innebära en kris för den kommersiella fastighetsmarknaden vilket vore ett väldigt högt pris att betala. Historiskt sett tar det tio år innan man är tillbaka till ruta ett efter en sådan bostadskris, säger hon till Aftonbladet.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen