Storbankerna tvärvägrar – accepterar inte Riksbankens besked

2023 11 24

Myndighetens chef, Erik Thedéen, framhöll då att han visserligen ser tecken på att inflationen är på väg nedåt.

Men han lovar ingenting.

Tvärtom varnar riksbankschefen för att räntan kan höjas på nytt.

– Det skulle kunna gå åt andra hållet igen, säger han enligt Dagens Industri.

Vägrar acceptera beskedet

Riksbankens prognos är också att en första räntesänkning inte är att vänta förrän 2025.

Det är ett besked som storbankerna vägrar att gå med på.

På den fronten har Erik Thedéen och Riksbanken helt fel, menar exempelvis Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, säger han till SVT.

Nordea: "Alldeles för sent"

Chefsekonomen får medhåll av sin motsvarighet på Nordea, Annika Winsth.

Hon är övertygad om att 2025 är en alldeles för sen uppskattning.

– Svensk ekonomi kommer att vika mer påtagligt, och min bedömning är att det sker någonstans efter sommaren 2024. Men skuldsatta företag och hushåll bör ta höjd för att räntan inte kommer att komma ned till de nivåer vi hade före Riksbanken började höja räntan utan det kommer att landa någonstans mittemellan, säger Annika Winsth till tv-kanalen.

Ser ingen anledning

Erik Thedéen argumenterar för att de tecken som syns på att inflationstrycket dämpats inte är tillräckliga.

Därmed ser Riksbanken i nuläget alltså ingen anledning till en sänkning redan under kommande år.

Istället pekar myndigheten på flera risker, till exempel en fortsatt svag krona som skapar högre importpriser samt en fortsatt hög tjänsteinflation.

Ett scenario där företag framöver höjer sina priser för konsumenter är också någonting som oroar riksbankschefen.

– Ska man inte förlora alla kunder så måste man hålla igen med prisökningarna. Det är viktigt att följa på olika sätt framöver, säger Erik Thedéen till Di.

"Knäcker ekonomin"

Men om Riksbanken gör verklighet av sina varningar om att höja räntan igen kommer man att knäcka ekonomin, menar Annika Winsth.

– Det skulle sannolikt innebära en kris för den kommersiella fastighetsmarknaden vilket vore ett väldigt högt pris att betala. Historiskt sett tar det tio år innan man är tillbaka till ruta ett efter en sådan bostadskris, säger hon till Aftonbladet.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen