Storbankerna tvärvägrar – accepterar inte Riksbankens besked

2023 11 24

Igår, torsdag, meddelade Riksbanken att styrräntan lämnas oförändrad på 4,0 procent.

Myndighetens chef, Erik Thedéen, framhöll då att han visserligen ser tecken på att inflationen är på väg nedåt.

Men han lovar ingenting.

Tvärtom varnar riksbankschefen för att räntan kan höjas på nytt.

– Det skulle kunna gå åt andra hållet igen, säger han enligt Dagens Industri.

Vägrar acceptera beskedet

Riksbankens prognos är också att en första räntesänkning inte är att vänta förrän 2025.

Det är ett besked som storbankerna vägrar att gå med på.

På den fronten har Erik Thedéen och Riksbanken helt fel, menar exempelvis Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, säger han till SVT.

Nordea: "Alldeles för sent"

Chefsekonomen får medhåll av sin motsvarighet på Nordea, Annika Winsth.

Hon är övertygad om att 2025 är en alldeles för sen uppskattning.

– Svensk ekonomi kommer att vika mer påtagligt, och min bedömning är att det sker någonstans efter sommaren 2024. Men skuldsatta företag och hushåll bör ta höjd för att räntan inte kommer att komma ned till de nivåer vi hade före Riksbanken började höja räntan utan det kommer att landa någonstans mittemellan, säger Annika Winsth till tv-kanalen.

Ser ingen anledning

Erik Thedéen argumenterar för att de tecken som syns på att inflationstrycket dämpats inte är tillräckliga.

Därmed ser Riksbanken i nuläget alltså ingen anledning till en sänkning redan under kommande år.

Istället pekar myndigheten på flera risker, till exempel en fortsatt svag krona som skapar högre importpriser samt en fortsatt hög tjänsteinflation.

Ett scenario där företag framöver höjer sina priser för konsumenter är också någonting som oroar riksbankschefen.

– Ska man inte förlora alla kunder så måste man hålla igen med prisökningarna. Det är viktigt att följa på olika sätt framöver, säger Erik Thedéen till Di.

"Knäcker ekonomin"

Men om Riksbanken gör verklighet av sina varningar om att höja räntan igen kommer man att knäcka ekonomin, menar Annika Winsth.

– Det skulle sannolikt innebära en kris för den kommersiella fastighetsmarknaden vilket vore ett väldigt högt pris att betala. Historiskt sett tar det tio år innan man är tillbaka till ruta ett efter en sådan bostadskris, säger hon till Aftonbladet.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 13

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen