Storbankerna tvärvägrar – accepterar inte Riksbankens besked

2023 11 24

Myndighetens chef, Erik Thedéen, framhöll då att han visserligen ser tecken på att inflationen är på väg nedåt.

Men han lovar ingenting.

Tvärtom varnar riksbankschefen för att räntan kan höjas på nytt.

– Det skulle kunna gå åt andra hållet igen, säger han enligt Dagens Industri.

Vägrar acceptera beskedet

Riksbankens prognos är också att en första räntesänkning inte är att vänta förrän 2025.

Det är ett besked som storbankerna vägrar att gå med på.

På den fronten har Erik Thedéen och Riksbanken helt fel, menar exempelvis Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, säger han till SVT.

Nordea: "Alldeles för sent"

Chefsekonomen får medhåll av sin motsvarighet på Nordea, Annika Winsth.

Hon är övertygad om att 2025 är en alldeles för sen uppskattning.

– Svensk ekonomi kommer att vika mer påtagligt, och min bedömning är att det sker någonstans efter sommaren 2024. Men skuldsatta företag och hushåll bör ta höjd för att räntan inte kommer att komma ned till de nivåer vi hade före Riksbanken började höja räntan utan det kommer att landa någonstans mittemellan, säger Annika Winsth till tv-kanalen.

Ser ingen anledning

Erik Thedéen argumenterar för att de tecken som syns på att inflationstrycket dämpats inte är tillräckliga.

Därmed ser Riksbanken i nuläget alltså ingen anledning till en sänkning redan under kommande år.

Istället pekar myndigheten på flera risker, till exempel en fortsatt svag krona som skapar högre importpriser samt en fortsatt hög tjänsteinflation.

Ett scenario där företag framöver höjer sina priser för konsumenter är också någonting som oroar riksbankschefen.

– Ska man inte förlora alla kunder så måste man hålla igen med prisökningarna. Det är viktigt att följa på olika sätt framöver, säger Erik Thedéen till Di.

"Knäcker ekonomin"

Men om Riksbanken gör verklighet av sina varningar om att höja räntan igen kommer man att knäcka ekonomin, menar Annika Winsth.

– Det skulle sannolikt innebära en kris för den kommersiella fastighetsmarknaden vilket vore ett väldigt högt pris att betala. Historiskt sett tar det tio år innan man är tillbaka till ruta ett efter en sådan bostadskris, säger hon till Aftonbladet.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen