Storbank varnar hushållen – ”Största hotet mot räntesänkning”

2024 01 18

Inflationstakten fortsatte att sjunka i december.

Inflationen enligt KPIF –  där räntekostnaderna är borträknade – minskade från 3,6 procent i november till 2,3 procent i december. Den lägsta noteringen sedan juli 2021.

Nu pekar det mesta mot ett fortsatt lågt inflationstryck och omfattande räntesänkningar under 2024.

Det uppger SBAB i ett pressmeddelande.

– Riksbanken borde känna sig trygga med att sänka styrräntan senast i maj.

– Prognosen är att styrräntan sänks fem gånger under året och att den rörliga bolåneräntan har gått ner med drygt 1 procentenhet i slutet av året, framhåller banken.

Övertygade: Kraftiga räntesänkningar

SBAB:s prognos är lovande läsning för många hushåll som tampats med höga räntekostnader och stigande utgifter de senaste åren. 

I slutet av året bedömer SBAB att Riksbanken har sänkt styrräntan med 1,25 procentenheter till 2,75 procent.

– Styrräntan väntas därefter fortsätta att sänkas stegvis till sin neutrala nivå (den nivå som gäller då inflationen ligger på målet) som bedöms ligga på 2 procent, framhåller banken.

SBAB uppger att en rad inhemska faktorer stödjer bilden om ett betydligt lägre inflationstryck framöver.

Banken hänvisar bland annat till att kronans värde ser ut att stärkas och att prognosen tyder på betydligt lägre globala energi-, livsmedels- priser- och fraktpriser under 2024.

”Största hotet mot räntesänkning”

Prognosen ser ljus ut.

SBAB varnar dock för att det finns ett betydande hot som kan ställa till det.

– Det finns geopolitiska risker i form av bland annat oro i Mellanöstern och mellan Kina och Taiwan, skriver banken. 

Om nya konflikter skulle blossa upp skulle det sannolikt få inflationen att rusa även i Sverige.

– Största hotet mot kommande räntesänkningar är de nya geopolitiska risker som har blossat upp och som kan leda till nya inflationsuppgångar om de materialiseras, säger Robert Boije, chefsekonomen på SBAB.

Kritiskt läge i Röda havet

Investors ordförande Jacob Wallenberg har gått ut med en liknande varning.

– Vi har ett antal orosmoln runtomkring oss, sa han till SR Ekot i tisdags.

Wallenberg varnade för att attackerna i Röda havet, där den islamistiska Huthimilisen har beskjutit internationella fartyg, kan leda till en ny ”inflationschock”.

Attackerna har lett till att många fraktfartyg tvingats ändra rutt och seglar den längre vägen runt Afrikas sydspets.

En uppenbar risk för världsekonomin, enligt Jacob Wallenberg.

– Det är uppenbart när vi ser att till exempel biltillverkare måste stoppa sin produktion eftersom de inte får insatsvaror som är försenade. Det kommer leda till att produkter går upp i pris, så vi får hoppas att den här situationen löser sig så fort som möjligt, sa han till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen