Storbank varnar höginkomsttagare i Sverige

2023 07 11

Styrräntan i Sverige ligger för närvarande på 3,75 procent.

Detta efter ännu en höjning av Riksbanken i slutet av förra månaden.

Ett tufft besked för många svenska hushåll, i synnerhet de som sedan tidigare levt på marginalen, efter ett år med skenande priser på exempelvis driv- och livsmedel utöver de återkommande räntehöjningarna. 

– Hushållen får räkna med att deras nuvarande lån blir dyrare, framhöll Nordea i sitt nyhetsbrev i slutet av förra veckan.

Varnar höginkomsttagare: "övermäktigt"

Nu går en annan storbank, SEB, ut med sin analys av rådande ekonomiska läge.

Och nu vänder man sig direkt till höginkomsttagarna i Sverige. Det tuffa läget kan snart gälla betydligt fler än enbart hushåll med medelinkomster eller lägre.

– Om Riksbanken fortsätter att höja styrräntan efter fyra procent riskerar räntorna att bli övermäktiga även för hushåll med höga och stabila inkomster, säger SEB:s privatekonom Américo Fernandez i ett pressmeddelande.

"immun mot räntehöjningar"

Bakgrunden till SEB:s varning är bankens nya boprisindikator som idag presenteras. Det framgår där att hushållens boprisförväntningar fortsätter uppåt, det vill säg att att andelen hushåll som tror på stigande kommande månad ökar.

– Bostadsmarknaden verkar nästan vara immun mot vårens räntehöjningar. Både faktiska bostadspriser och hushållens förväntningar går, om än försiktigt, i en uppåtgående riktning, säger Américo Fernandez.

Han tillägger:

– För bolånetagare bör slutsatsen av räntebeskedet vara att ränteexperimentet fortsätter och många kommer att behöva hålla koll på sin boendeekonomi även under hösten. Grovt uttryckt innebär Riksbankens höjning på 0,25 procentenheter att räntekostnaderna, givet ett bolån på 3 miljoner kronor, stiger med drygt 600 kronor per månad.

– Blickar vi mot hösten bör man ställa in sig på ytterligare en höjning men framför allt på att höstens ränteläge blir det nya normala under överskådlig tid, säger Américo Fernández.

Riksbanken: Sänker tidigast 2026

Enligt SEB:s undersökning tror hushållen att Riksbankens styrränta om ett år ligger på 3,85 procent.

Myndigheten själva har flaggat för minst en räntehöjning till bara det här året – och det är inte sannolikt att det vänder nedåt igen förrän tidigast 2026.

– Vår plan är att höja räntan och den kommer behöva ligga högt under en tid framöver, sade riksbankschefen Erik Thedéen den 29 juni enligt Expressen.

Swedbank förutspår fler höjningar

En tredje storbank, Swedbank, gick förra veckan ut med att man tror att Riksbanken kommer att höja räntan en gång mer än vad myndigheten själv har varnat för.

– En svag krona, kombinerat med en hittills stryktålig ekonomi, tror vi pressar Riksbanken till fler höjningar, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till den egna hemsidan.

Foto: A. Elefu

Text: Redaktionen


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen