Storbank varnar höginkomsttagare i Sverige

2023 07 11

Styrräntan i Sverige ligger för närvarande på 3,75 procent.

Detta efter ännu en höjning av Riksbanken i slutet av förra månaden.

Ett tufft besked för många svenska hushåll, i synnerhet de som sedan tidigare levt på marginalen, efter ett år med skenande priser på exempelvis driv- och livsmedel utöver de återkommande räntehöjningarna. 

– Hushållen får räkna med att deras nuvarande lån blir dyrare, framhöll Nordea i sitt nyhetsbrev i slutet av förra veckan.

Varnar höginkomsttagare: "övermäktigt"

Nu går en annan storbank, SEB, ut med sin analys av rådande ekonomiska läge.

Och nu vänder man sig direkt till höginkomsttagarna i Sverige. Det tuffa läget kan snart gälla betydligt fler än enbart hushåll med medelinkomster eller lägre.

– Om Riksbanken fortsätter att höja styrräntan efter fyra procent riskerar räntorna att bli övermäktiga även för hushåll med höga och stabila inkomster, säger SEB:s privatekonom Américo Fernandez i ett pressmeddelande.

"immun mot räntehöjningar"

Bakgrunden till SEB:s varning är bankens nya boprisindikator som idag presenteras. Det framgår där att hushållens boprisförväntningar fortsätter uppåt, det vill säg att att andelen hushåll som tror på stigande kommande månad ökar.

– Bostadsmarknaden verkar nästan vara immun mot vårens räntehöjningar. Både faktiska bostadspriser och hushållens förväntningar går, om än försiktigt, i en uppåtgående riktning, säger Américo Fernandez.

Han tillägger:

– För bolånetagare bör slutsatsen av räntebeskedet vara att ränteexperimentet fortsätter och många kommer att behöva hålla koll på sin boendeekonomi även under hösten. Grovt uttryckt innebär Riksbankens höjning på 0,25 procentenheter att räntekostnaderna, givet ett bolån på 3 miljoner kronor, stiger med drygt 600 kronor per månad.

– Blickar vi mot hösten bör man ställa in sig på ytterligare en höjning men framför allt på att höstens ränteläge blir det nya normala under överskådlig tid, säger Américo Fernández.

Riksbanken: Sänker tidigast 2026

Enligt SEB:s undersökning tror hushållen att Riksbankens styrränta om ett år ligger på 3,85 procent.

Myndigheten själva har flaggat för minst en räntehöjning till bara det här året – och det är inte sannolikt att det vänder nedåt igen förrän tidigast 2026.

– Vår plan är att höja räntan och den kommer behöva ligga högt under en tid framöver, sade riksbankschefen Erik Thedéen den 29 juni enligt Expressen.

Swedbank förutspår fler höjningar

En tredje storbank, Swedbank, gick förra veckan ut med att man tror att Riksbanken kommer att höja räntan en gång mer än vad myndigheten själv har varnat för.

– En svag krona, kombinerat med en hittills stryktålig ekonomi, tror vi pressar Riksbanken till fler höjningar, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till den egna hemsidan.

Foto: A. Elefu

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Beskedet i regeringsfrågan – ”dörren är totalstängd”

2026 08 26

Ett parti ger ett skarpt besked i regeringsfrågan.

Flera partier ser en mittenregering som ett tänkbart alternativ efter valet.

Men ett av mittenpartierna meddelar nu att ”dörren är totalstängd”.

”Nyckeln är bortkastad”

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist vill se en mittenregering efter valet.

Även S håller sina dörrar öppna och kan tänka sig olika lösningar i regeringsfrågan.

Men mittenpartiet Liberalerna säger blankt nej till en mittenregering ledd av Magdalena Andersson (S).

Att L skulle stötta eller ingå i en sådan regering är ”helt uteslutet”, säger partiledaren Simona Mohamsson till DN.

– Dörren är totalstängd, låst, nyckeln är bortkastad. Det kommer aldrig att hända, säger L-ledaren, enligt tidningen.

Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist tycks heller inte hoppas på att få med sig L, som har legat under spärren i opinionsmätningar en längre tid.

Thand Ringqvist har istället nämnt Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och eventuellt Miljöpartiet som partier som skulle kunna ingå i en mittenregering, utöver C.

”Vi ökar”

L är alltså tydliga med att partiet vill se en Tidöregering och ingenting annat.

Frågan är dock om Mohamssons parti klarar 4-procentsspärren.

I den senaste mätningen från DN/Ipsos får L förvisso sin högsta siffra sedan partiet meddelade att man öppnar för SD i regeringen: 2,3 procent.

Det är fortfarande långt under riksdagsspärren, men 1 procentenhet mer än i juni.

– Vi ökar, säger Simona Mohamsson i sitt valtal i Stockholm, rapporterar tidningen.

Men det ska mycket till för att partiet ska klara sig, och om L åker ur riksdagen är det också föga troligt att de återstående Tidöpartierna kan bilda regering.

LÄS OCKSÅ: Grannland säger nej - vägrar hjälpa Putin

Busch svar på C-inviten

Även KD-ledaren Ebba Busch har tidigare kommenterat Elisabeth Thand Ringqvists invit om samarbete.

Busch välkomnar att partier vill samarbeta med KD, men ifrågasätter om C är villiga att mötas i sakpolitiken, har Expressen rapporterat.

– Är ni beredda att diskutera och möta oss i frågan om hur vi får ordning på svensk sjukvård? säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Busch menar också att C istället borde kliva över blockgränsen och börja samarbeta med Tidöpartierna.

– Jag kan absolut tänka mig Centerpartiet i en någon slags blågul konstellation, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Putin - Indien stryper importen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen