Storbank varnar höginkomsttagare i Sverige

2023 07 11

Styrräntan i Sverige ligger för närvarande på 3,75 procent.

Detta efter ännu en höjning av Riksbanken i slutet av förra månaden.

Ett tufft besked för många svenska hushåll, i synnerhet de som sedan tidigare levt på marginalen, efter ett år med skenande priser på exempelvis driv- och livsmedel utöver de återkommande räntehöjningarna.

– Hushållen får räkna med att deras nuvarande lån blir dyrare, framhöll Nordea i sitt nyhetsbrev i slutet av förra veckan.

Varnar höginkomsttagare: "övermäktigt"

Nu går en annan storbank, SEB, ut med sin analys av rådande ekonomiska läge.

Och nu vänder man sig direkt till höginkomsttagarna i Sverige. Det tuffa läget kan snart gälla betydligt fler än enbart hushåll med medelinkomster eller lägre.

– Om Riksbanken fortsätter att höja styrräntan efter fyra procent riskerar räntorna att bli övermäktiga även för hushåll med höga och stabila inkomster, säger SEB:s privatekonom Américo Fernandez i ett pressmeddelande.

"immun mot räntehöjningar"

Bakgrunden till SEB:s varning är bankens nya boprisindikator som idag presenteras. Det framgår där att hushållens boprisförväntningar fortsätter uppåt, det vill säg att att andelen hushåll som tror på stigande kommande månad ökar.

– Bostadsmarknaden verkar nästan vara immun mot vårens räntehöjningar. Både faktiska bostadspriser och hushållens förväntningar går, om än försiktigt, i en uppåtgående riktning, säger Américo Fernandez.

Han tillägger:

– För bolånetagare bör slutsatsen av räntebeskedet vara att ränteexperimentet fortsätter och många kommer att behöva hålla koll på sin boendeekonomi även under hösten. Grovt uttryckt innebär Riksbankens höjning på 0,25 procentenheter att räntekostnaderna, givet ett bolån på 3 miljoner kronor, stiger med drygt 600 kronor per månad.

– Blickar vi mot hösten bör man ställa in sig på ytterligare en höjning men framför allt på att höstens ränteläge blir det nya normala under överskådlig tid, säger Américo Fernández.

Riksbanken: Sänker tidigast 2026

Enligt SEB:s undersökning tror hushållen att Riksbankens styrränta om ett år ligger på 3,85 procent.

Myndigheten själva har flaggat för minst en räntehöjning till bara det här året – och det är inte sannolikt att det vänder nedåt igen förrän tidigast 2026.

– Vår plan är att höja räntan och den kommer behöva ligga högt under en tid framöver, sade riksbankschefen Erik Thedéen den 29 juni enligt Expressen.

Swedbank förutspår fler höjningar

En tredje storbank, Swedbank, gick förra veckan ut med att man tror att Riksbanken kommer att höja räntan en gång mer än vad myndigheten själv har varnat för.

– En svag krona, kombinerat med en hittills stryktålig ekonomi, tror vi pressar Riksbanken till fler höjningar, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till den egna hemsidan.

Foto: A. Elefu

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen