EKONOMI: Storbank vädjar till Riksbanken – gäller räntan

2023 01 19

Det är alldeles för mycket, anser storbanken SBAB.

I ett pressmeddelande framhåller banken att det snarare vore på sin plats att begränsa höjningen till 0,25 procentenheter.

Flera skäl

SBAB listar flera skäl till varför Riksbanken bör ta det lugnt med räntehöjningen.

Dels indikerar bankens beräkning att den underliggande trendmässiga inflationen redan har nått sin topp.

Man lyfter även fram att det tar tid för redan införlivade räntehöjningar att få effekt – samt den revidering av hushållens “konsumtionskorg mot billigare produkter” som banken påpekar att SCB uppmärksammat lär ske efter årsskiftet 2022-2023.

Det skulle i sig slå igenom en lägre inflation från och med januari, skriver banken.

– Vi har som komplement till SCB:s siffror beräknat trenden för inflationen när man tar bort effekten av varierande energipriser och andra tillfälliga effekter. Den beräkningen indikerar att den underliggande inflationen redan har toppat, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, till bankens hemsida.

"Justerat sina varukorgar"

Chefsekonomen utvecklar:

– Med hänsyn tagen till att hushållen även har justerat sina varukorgar mot billigare alternativ och att det dessutom tar tid för räntehöjningar att få full effekt på inflationen, bör Riksbanken efter räntehöjningen i februari vila på hanen. 

– Vi tror att Riksbanken i februari utifrån sitt vanliga sätt att resonera höjer med 0,5 procentenheter, men att det mot bakgrund av vår utvidgade analys vore mer ändamålsenligt med 0,25 procentenheter, säger Robert Boije.

"Behöver sänkas"

I den senaste prognosen som togs fram av Riksbanken bedömdes en höjd styrränta till tre procent ligga kvar på den nivån till och med 2025.

Även detta vänder sig SBAB emot, just med anledning av att man gör bedömningen att inflationen kommer att vara betydligt lägre i slutet av nuvarande år.

– Vi går också in i en lågkonjunktur, vilket talar för att styrräntan behöver sänkas mot slutet av året. Från mitten av 2024 är vår bedömning att styrräntan är nere på 2 procent, säger Robert Boije.

Bolåneräntor justeras ned

I SBAB:s pressmeddelande betonar man också att bolåneräntorna justeras ner något i den nya prognosen, på grund av att den rörliga bolåneräntan inte gått upp i paritet med styrräntan samt att de längre marknadsräntorna har fallit tillbaka.

Den bedöms nu toppa på 4,2 procent i juli och därefter falla tillbaka. Bundna räntor väntas toppa ännu tidigare.

– Det bör dock påpekas att prognosen är osäker och att både inflationen och den rörliga räntan med lite otur kan öka mycket mer än vad vi nu bedömer. För den som är mycket orolig och vill gardera sig mot detta, kan en längre bindningstid vara att föredra, säger Robert Boije.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen