Storbank säger ja – viktigt för många hushåll

2024 01 22

För många hushåll passerades smärtgränsen under förra året.

– Det är anmärkningsvärt. Många har det knapert just nu, sade exempelvis Skandiabankens vd Arvid Krönmark till Aftonbladet våren 2023.

Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr höll med.

– Vi ser i våra studier att hushållen aldrig varit så pressade som nu. Inflation och räntorna har gjort att man behövt dra ner på konsumtion för att ha råd med sitt boende och matkostnader, sade han till SVT.

Går med på sänkning

Hushållen har vädjat om räntesänkningar. Och nu har bankerna börjat lyssna.

Efter att Riksbanken i november lämnade styrräntan oförändrad har ett flertal storbanker redan gett besked om sänkta räntor.

Nu gör en av dem det igen.

SBAB sänker sina räntor – för tredje gången på mindre än två månader.

Enligt Mikael Inglander, vd på SBAB, är det en följd av att man har hörsammat det ekonomiska läget bland svenska folket.

– Vi förstår att det senaste årets ränteuppgångar medför en hård belastning för vissa hushåll, säger han i ett pressmeddelande.

De nya villkoren gäller från och med idag.

– Vår ambition är att ha en följsamhet mellan bolåneräntor och upplåningskostnader – och samtidigt kunna erbjuda konkurrenskraftiga bolån.

En av flera

Räntesänkningen är relativt liten. Den gäller för bolån med bindningstider på 3 månader, 1 år och 2 år och parkerar på 0,05 procentenheter.

Men SBAB betonar att sänkningen ska ses i sammanhanget av att det är en av flera på kort tid.

– Detta är tredje gången SBAB sänker bolåneräntorna efter Riksbankens beslut i november, att inte höja styrräntan, framhäver banken.

Även små förändringar gör skillnad

Beskedet kommer efter en tuff höst. Även mindre räntehöjningar har påverkat nästan 20 procent av hushållen mycket negativt.

– Det kan tyckas anmärkningsvärt att så många som var femte bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent uppger att deras privatekonomi skulle påverkas mycket negativt av en så förhållandevis liten räntehöjning som 0,25 procentenheter, sade Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, i höstas.

– Att så många riskerar att behöva använda sina sparpengar för att betala räntorna är allvarligt då det inte är ekonomiskt hållbart i längden.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen