Storbank säger ja – viktigt för många hushåll

2024 01 22

I nästan två års tid har bankkunderna fått besked efter besked om höjda räntor.

För många hushåll passerades smärtgränsen under förra året.

– Det är anmärkningsvärt. Många har det knapert just nu, sade exempelvis Skandiabankens vd Arvid Krönmark till Aftonbladet våren 2023.

Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr höll med.

– Vi ser i våra studier att hushållen aldrig varit så pressade som nu. Inflation och räntorna har gjort att man behövt dra ner på konsumtion för att ha råd med sitt boende och matkostnader, sade han till SVT.

Går med på sänkning

Hushållen har vädjat om räntesänkningar. Och nu har bankerna börjat lyssna.

Efter att Riksbanken i november lämnade styrräntan oförändrad har ett flertal storbanker redan gett besked om sänkta räntor.

Nu gör en av dem det igen.

SBAB sänker sina räntor – för tredje gången på mindre än två månader.

Enligt Mikael Inglander, vd på SBAB, är det en följd av att man har hörsammat det ekonomiska läget bland svenska folket.

– Vi förstår att det senaste årets ränteuppgångar medför en hård belastning för vissa hushåll, säger han i ett pressmeddelande.

De nya villkoren gäller från och med idag.

– Vår ambition är att ha en följsamhet mellan bolåneräntor och upplåningskostnader – och samtidigt kunna erbjuda konkurrenskraftiga bolån.

En av flera

Räntesänkningen är relativt liten. Den gäller för bolån med bindningstider på 3 månader, 1 år och 2 år och parkerar på 0,05 procentenheter.

Men SBAB betonar att sänkningen ska ses i sammanhanget av att det är en av flera på kort tid.

– Detta är tredje gången SBAB sänker bolåneräntorna efter Riksbankens beslut i november, att inte höja styrräntan, framhäver banken.

Även små förändringar gör skillnad

Beskedet kommer efter en tuff höst. Även mindre räntehöjningar har påverkat nästan 20 procent av hushållen mycket negativt.

– Det kan tyckas anmärkningsvärt att så många som var femte bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent uppger att deras privatekonomi skulle påverkas mycket negativt av en så förhållandevis liten räntehöjning som 0,25 procentenheter, sade Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, i höstas.

– Att så många riskerar att behöva använda sina sparpengar för att betala räntorna är allvarligt då det inte är ekonomiskt hållbart i längden.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen