Storbank julvarnar

2023 11 28

Fyra av tio svenskar känner sig stressade inför årets julfirande.

Det visar storbanken SBAB:s julklappsundersökning.

Kostnader oroar 

Det främsta skälet till julstressen är ekonomiska faktorer.

15 procent uppger att de är mest stressade över kostnader för julklapparna eller maten.   

Det är dock inte bara utgifter som stressar svenska folket.

Sju procent uppger att de är mest stressade över att träffa släkten och en lika stor andel menar att julstädningen och pyntningen framkallar stress.  

”Det är tråkigt”

Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, anser att siffrorna är besvärande.

–  Det är tråkigt att så många känner sig stressade inför jul. Särskilt när det kommer till kostnaderna. Jag tänker att det går att ha en fin jul utan en massa dyra julklappar, säger hon och tillägger:

– Samtidigt förstår jag att det är en tuff situation för många. Ekonomin är ansträngd samtidigt som förväntningarna, inte minst från barnen, ofta är höga i juletider.

De är mest stressade

Enligt SBAB:s undersökning är unga personer och kvinnor mest stressade inför julen.

Kostnaderna för julklappar stressar de som är mellan 18–34 år mest. Hela 15 procent av åldersgruppen anser att utgifterna framkallar stress. Motsvarande siffra för de mellan 56–79 år är endast 2 procent.

– De i den äldre åldersgruppen är generellt sett mindre stressade inför jul och bland dem som ändå är stressade anges julstädningen och pyntningen som det största stressmomentet, framhåller SBAB.

Banken uppger även att det finns en tydlig skillnad på stressnivån mellan könen.

Nästan hälften av kvinnorna, 47 procent, uppger att de är stressade inför årets jul.

Motsvarande siffra bland männen är 38 procent.

– Det som förenar de som är unga och kvinnor är att de generellt sett har sämre ekonomi än de som är äldre respektive män. Det kan vara en av förklaringarna till att de båda grupperna också är mer stressade över framför allt kostnaderna för julklappar, förklarar Linda Hasselvik.

Foto: S&B Vonlanthen

Text: Redaktionen


JUST NU: Kaos på ryska flygplatser

2025 07 06

Kaos har uppstått på ryska flygplatser.

Kaotiska scener uppges ha utspelat sig på flera ryska flygplatser.

Flera flygplatser har tvingats stänga tillfälligt och ett stort antal flyg har blivit inställda, enligt ryska myndigheter.

Kaos på flygplatser

Kaoset uppstod under natten mellan lördag och söndag, rapporterar Kyiv Post.

Enligt ryska försvarsministeriet beror det på ukrainska drönarattacker.

Ministeriet hävdar på söndagsmorgonen att man har skjutit ned 120 ukrainska drönare i tio olika regioner i Ryssland under natten.

Detta ska ha lett till att flera flygplatser tvingats stänga och att många flyg blivit inställda.

Bland annat påverkades flygplatser i Moskva och Sankt Petersburg.

I Moskva blev 174 flyg inställda på Sheremetyevo flygplats, och ytterligare 47 blev kraftigt försenade.

”Måste sitta och ligga på golvet”

Trängsel, trafikstockning och kaos ska ha uppstått på grund av situationen.

– Många passagerare har tillbringat mer än nio timmar på flygplatser. Situationen är allvarligast på Sheremetyevo flygplats, rapporterar den ryska mediekanalen Baza, enligt tidningen.

– Folk måste sitta och ligga på golvet – det finns inga lediga platser kvar ens på kaféer och i affärslounger, tillägger mediekanalen.

Dessutom har vissa passagerare inte fått stiga av sina flygplan efter landning, på grund av den kaotiska situationen.

Det är oklart vilka flygplatser som har tvingats stänga på lördagskvällen och vilka som ”bara” har drabbats av inställda flyg och annat kaos.

Drönare i flera regioner

Enligt Ryssland har kaoset alltså uppstått på grund av drönarattacker. Kyiv har inte kommenterat uppgifterna.

Ryska försvarsministeriet uppger bland annat att det har skjutit ned 30 drönare över Bryanskregionen, 29 över Kurskregionen och tre över Leningradregionen med staden Sankt Petersburg.

Kaoset på flygplatserna ska enligt ryska uppgifter ha pågått på kvällen och natten mot söndag.

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen