Storbank julvarnar

2023 11 28

Fyra av tio svenskar känner sig stressade inför årets julfirande.

Det visar storbanken SBAB:s julklappsundersökning.

Kostnader oroar 

Det främsta skälet till julstressen är ekonomiska faktorer.

15 procent uppger att de är mest stressade över kostnader för julklapparna eller maten.   

Det är dock inte bara utgifter som stressar svenska folket.

Sju procent uppger att de är mest stressade över att träffa släkten och en lika stor andel menar att julstädningen och pyntningen framkallar stress.  

”Det är tråkigt”

Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, anser att siffrorna är besvärande.

–  Det är tråkigt att så många känner sig stressade inför jul. Särskilt när det kommer till kostnaderna. Jag tänker att det går att ha en fin jul utan en massa dyra julklappar, säger hon och tillägger:

– Samtidigt förstår jag att det är en tuff situation för många. Ekonomin är ansträngd samtidigt som förväntningarna, inte minst från barnen, ofta är höga i juletider.

De är mest stressade

Enligt SBAB:s undersökning är unga personer och kvinnor mest stressade inför julen.

Kostnaderna för julklappar stressar de som är mellan 18–34 år mest. Hela 15 procent av åldersgruppen anser att utgifterna framkallar stress. Motsvarande siffra för de mellan 56–79 år är endast 2 procent.

– De i den äldre åldersgruppen är generellt sett mindre stressade inför jul och bland dem som ändå är stressade anges julstädningen och pyntningen som det största stressmomentet, framhåller SBAB.

Banken uppger även att det finns en tydlig skillnad på stressnivån mellan könen.

Nästan hälften av kvinnorna, 47 procent, uppger att de är stressade inför årets jul.

Motsvarande siffra bland männen är 38 procent.

– Det som förenar de som är unga och kvinnor är att de generellt sett har sämre ekonomi än de som är äldre respektive män. Det kan vara en av förklaringarna till att de båda grupperna också är mer stressade över framför allt kostnaderna för julklappar, förklarar Linda Hasselvik.

Foto: S&B Vonlanthen

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen