Storbank julvarnar

2023 11 28

Fyra av tio svenskar känner sig stressade inför årets julfirande.

Det visar storbanken SBAB:s julklappsundersökning.

Kostnader oroar 

Det främsta skälet till julstressen är ekonomiska faktorer.

15 procent uppger att de är mest stressade över kostnader för julklapparna eller maten.   

Det är dock inte bara utgifter som stressar svenska folket.

Sju procent uppger att de är mest stressade över att träffa släkten och en lika stor andel menar att julstädningen och pyntningen framkallar stress.  

”Det är tråkigt”

Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, anser att siffrorna är besvärande.

–  Det är tråkigt att så många känner sig stressade inför jul. Särskilt när det kommer till kostnaderna. Jag tänker att det går att ha en fin jul utan en massa dyra julklappar, säger hon och tillägger:

– Samtidigt förstår jag att det är en tuff situation för många. Ekonomin är ansträngd samtidigt som förväntningarna, inte minst från barnen, ofta är höga i juletider.

De är mest stressade

Enligt SBAB:s undersökning är unga personer och kvinnor mest stressade inför julen.

Kostnaderna för julklappar stressar de som är mellan 18–34 år mest. Hela 15 procent av åldersgruppen anser att utgifterna framkallar stress. Motsvarande siffra för de mellan 56–79 år är endast 2 procent.

– De i den äldre åldersgruppen är generellt sett mindre stressade inför jul och bland dem som ändå är stressade anges julstädningen och pyntningen som det största stressmomentet, framhåller SBAB.

Banken uppger även att det finns en tydlig skillnad på stressnivån mellan könen.

Nästan hälften av kvinnorna, 47 procent, uppger att de är stressade inför årets jul.

Motsvarande siffra bland männen är 38 procent.

– Det som förenar de som är unga och kvinnor är att de generellt sett har sämre ekonomi än de som är äldre respektive män. Det kan vara en av förklaringarna till att de båda grupperna också är mer stressade över framför allt kostnaderna för julklappar, förklarar Linda Hasselvik.

Foto: S&B Vonlanthen

Text: Redaktionen


2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen