Storbank höjer räntan

2025 03 18

SBAB meddelade att räntorna för bolån med bindningstid tre månader samt 2–10 år kommer att höjas.

– Både långa och korta marknadsräntor rör sig uppåt sedan en tid tillbaka drivet av den turbulens som vi nu upplever i vår omvärld. Detta medför att bankens upplåningskostnader på kapitalmarknaden ökar och vi behöver därför anpassa och justera upp våra bolåneräntor, framhöll Mikael Inglander, vd på SBAB.

Nästa storbank agerar

Nu ger ännu en storbank besked om räntehöjningar.

På tisdagsförmiddagen meddelar Handelsbanken att flera bolåneräntor höjs, rapporterar Di.

Handelsbankens ränta för bolån med bindningstid tre månader höjs med 0,10 procentenheter till 3,59 procent. Räntorna för bolån med bindningstid på fem och tio år höjs med 0,15 respektive 0,20 procentenheter. Övriga räntor lämnas oförändrade.

– Hos oss erbjuds den slutliga boräntan efter en individuell genomgång av kundens ekonomi. Det är grunden för vår ambition att ge varje kund ett långsiktigt konkurrenskraftigt erbjudande, säger Mikael Romert, länschef för Handelsbanken i Stockholm, enligt Di.

Därför stiger räntorna

Tidigare har även Länsförsäkringar och Danske Bank höjt vissa bolåneräntor. De motiverar höjningarna med att marknadsräntor med längre löptider har ökat, vilket orsakat ökade upplåningskostnader för bankerna.

Här är Handelsbankens nya räntor

Handelsbankens listräntor:

Källa: Handelsbanken

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen