Storbank höjer räntan

2025 03 13

Den statliga storbanken SBAB höjer räntorna för flera av sina bolån.

På torsdagsmorgonen meddelar banken att räntorna för bolån med bindningstid tre månader samt 2–10 år kommer att höjas.

Listräntan för bundna bolån med bindningstid tre månader höjs med 0,05 procentenheter till 3,47 procent medan bolån med bindningstid 2–10 år höjs med mellan 0,08 - 0,28 procentenheter.

Förändringarna träder i kraft med omedelbar verkan.

”Drivet av en turbulens”

SBAB:s förklaring är att marknadsräntor med längre löptider har ökat.

Det har orsakat ökade upplåningskostnader för banken.

– Både långa och korta marknadsräntor rör sig uppåt sedan en tid tillbaka drivet av den turbulens som vi nu upplever i vår omvärld. Detta medför att bankens upplåningskostnader på kapitalmarknaden ökar och vi behöver därför anpassa och justera upp våra bolåneräntor, säger Mikael Inglander, vd på SBAB.

– Samtidigt höjer vi sparräntan för de som binder pengarna på lite längre tid, tillägger Inglander.

En lämnas oförändrad

Den enda räntan som lämnas oförändrad är den som gäller bindningstiden på ett år.

Där ligger listräntan kvar på 3,52 procent.

Här är alla nya räntor

SBAB:s nya räntor gäller från och med i dag, torsdag 13 mars.

Samtliga listräntor för bolån syns i tabellen nedan.

SBAB:s listräntor för bolån fr.o.m torsdag 13 mars:

Bindningstid

Förändring (procentenheter)

Ny listränta (%)

3 månader

+0,05%

3,47

1 år

Oförändrad

3,52

2 år        

+0,08

3,59

3 år

+0,11

3,69

4 år

+0,14

3,79

5 år                 

+0,18

3,89

7 år

+0,22

4,03

10 år

+0,28

4,19

Källa: SBAB

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Hillary Clinton ger oväntat löfte – till Trump

2025 08 15

Hillary Clinton kommer med ett oväntat löfte – till president Donald Trump.

Hillary Clinton och Donald Trump har länge varit bittra fiender.

Clinton förlorade mot Trump i presidentvalet 2016, och de har båda riktat hårda ord och anklagelser mot varandra.

Men nu kommer Clinton med ett oväntat löfte till Donald Trump.

Oväntat löfte till Trump

Hillary Clinton öppnar för att hon personligen skulle kunna nominera Trump till Nobels fredspris, rapporterar Newsweek.

Löftet kommer dock med hårda villkor, säger Clinton i en intervju i podcasten Raging Moderates, enligt tidningen.

Clinton kan tänka sig att nominera Trump – om han lyckas förhandla fram en fred mellan Ryssland och Ukraina som är gynnsam för Ukraina.

– Jag förstår från allt jag har läst att Trump väldigt gärna skulle vilja få Nobels fredspris, och ärligt talat, om han kunde få ett slut på detta fruktansvärda krig där Putin är angriparen, som invaderar ett grannland, försöker ändra gränserna..., säger Hillary Clinton, enligt tidningen.

Då kan hon nominera presidenten

Om hon ska nominera Trump måste han dock få till ett bra fredsavtal utan stora eftergifter till Ryssland, understryker hon.

– Om han kunde få ett slut på det utan att försätta Ukraina i en position där de var tvungna att ge upp sitt territorium till angriparen, tvungna att på sätt och vis bekräfta Putins vision om Storryssland, men i stället verkligen kunde stå upp mot Putin, säger Hillary Clinton, som själv har varit utrikesminister i Barack Obamas regering.

Hon vill inte se det ”utbyte av mark” som Trump har pratat om, tvärtom bör Putin backa och Ukrainas och Europas säkerhet måste garanteras, understryker hon.

Men om Trump hittar en bra lösning – då kan hon verkligen tänka sig att nominera honom till Nobels fredspris.

– Om vi kunde klara av det, om president Trump var arkitekten bakom det, skulle jag nominera honom till Nobels fredspris, för mitt mål här är inte att tillåta kapitulation för Putin, med hjälp och stöd av USA, säger Hillary Clinton, enligt tidningen.

Foto: Gage Skidmore, flickr

Text: Redaktionen

Risk för kaos på Ukrainas gator

2025 08 15

Kaos kan utbryta på Ukrainas gator.

Det stora toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin äger rum i Alaska nu på fredagskvällen.

Donald Trump har sagt att en fredsuppgörelse kommer att behöva inkludera ett ”utbyte av mark”.

Men nu varnar experter för att det kan utbryta kaos bland civila på Ukrainas gator.

”Tvingas ut på gatorna”

Donald Trump har understrukit att Ukraina kan komma att behöva göra eftergifter och ge upp ockuperade territorier.

Men för Trump räcker det kanske inte att övertyga Zelenskyj om en sådan uppgörelse – han måste också indirekt övertyga det ukrainska folket, rapporterar Euronews.

I Ukraina spelar gatudemonstrationer ofta en avgörande roll i den historiska utvecklingen, och det har nyligen visat sig att även president Zelenskyj måste rätta sig efter ”gatans” vilja.

Eftergifter till Ryssland kan leda till enorma protester på Ukrainas gator, enligt Anton Liagusha från den samhällsvetenskapliga avdelningen på Kyiv School of Economics.

– Om Ukraina pressas till territoriella eftergifter kommer det att tvinga det ukrainska folket att gå ut på gatorna, säger Liagusha, enligt nyhetskanalen.

– Det här kommer inte så mycket att vara en protest mot myndigheterna, utan ett rop från det ukrainska folket till hela världen om att bli behandlat som ett stort land i mitten av Europa, och inte bara ses av USA som ett stycke land, säger experten.

”Presidenten är inte en kung”

Nyligen tvingades president Volodymyr Zelenskyj till en helomvändning när det ukrainska folket protesterade mot en lag som tog ifrån ukrainska antikorruptionsmyndigheter deras självständighet. Inom bara några dagar hade lagen ändrats.

När folket i Ukraina inte accepterar ett förslag, sätter de sig på tvären. En kompromiss med Ryssland behöver alltså inte bara godkännas av Zelenskyj, utan också av det ukrainska folket.

– Presidenten i det ukrainska samhället är inte en kung, vilket innebär att hans vilja inte bestämmer hela det ukrainska folkets vilja, säger Anton Liagusha till nyhetskanalen.

Sedan Ukraina blev ett självständigt land har man genomgått tre revolutioner som visar hur stor kraft det finns i ukrainska gatuprotester.

Liagusha tror dock inte att Trump förstår det här fullt ut.

Det återstår alltså att se vilka eftergifter Trump förväntar sig att Ukraina ska acceptera – och hur det ukrainska folket reagerar på det. En fråga som kan aktualiseras i närtid med anledning av toppmötet i Alaska.

Foto: Anastasiia Krutota

Text: Redaktionen