Storbank går emot Riksbanken – tror på kraftig förändring för hushållen

2024 04 08

Riksbankschefen talade hos Nordea och Malmö Börssällskap om nuvarande ränteprognos. 

Budskapet var tydligt: Inflationen går åt rätt håll, men ”riskerna för bakslag finns fortfarande kvar”.

– Inte minst skapar växelkursens utveckling osäkerhet. En svagare krona skulle kunna ge oönskade inflationsimpulser, sa Thedéen.

”Gradvisa räntelättnader”

Riksbankschefen nämnde även den geopolitiska oron, företagens prissättningsbeteende och en osäkerhet kring hur ekonomin reagerar på signaler om lägre ränta som skäl för att gå försiktigt fram med räntesänkningar.

– Osäkerheten talar för gradvisa räntelättnader som ger oss möjlighet att noga följa och analysera hur ekonomin reagerar. Det förbättrar förutsättningarna för att vi ska lyckas med att nå en stabil ekonomisk utveckling med en inflation i linje med vårt mål på 2 procent, sa Erik Thedéen.

Köper inte budskapet

Nordeas chefekonom Annika Winsth köper inte Erik Thedéens prognos om ”gradvisa räntelättnader”.

Hon tror att riksbankschefens varnande budskap handlar om att minska hushållens förhoppningar om snabba räntesänkningar. En alltför optimistisk prognos skulle kunna leda till att hushållen öppnar plånboken och shoppar loss, vilket riskerar att elda på inflationen.

Därför sprider Thedéen budskapet om att prognosen för framtida räntesänkningar är osäker, konstaterar Nordeas chefsekonom.

– Jag tror att Riksbanken känner att de vill skicka signalen till hushållen: sakta i backarna. Det är inte guld och gröna skogar runt hörnet, säger Annika Winsth till SvD och pekar på att Nordea förutspår dubbelt så många räntesänkningar som Riksbanken under året.

Storbanken bedömer att styrräntan sänks sex gånger och landar på 2,50 procent i slutet av 2024.

Den första sänkningen kommer att ske i maj, bedömer Nordeas privatekonom Anders Stenkrona.

– Nu finns en chans att ekonomiskt komma ikapp det som skjutits upp under 2023. Hushållen kan förhoppningsvis öka sitt sparande igen, fylla på sina buffertar och betala av på sina lån, säger han i ett uttalande.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

”3 700 kronor varje månad” – glädjebesked för alla hushåll

2025 12 03

Det fastslår Länsförsäkringar i en färsk analys av den ekonomiska utvecklingen.

Nästa år väntas alla hushåll få mer i plånboken, enligt prognosen. 

Störst ekonomisk förbättring får barnfamiljer, som kan räkna med cirka 3 700 kronor mer i plånboken varje månad.

– Vi går mot bättre tider 2026 vilket öppnar upp för både ökad konsumtion och sparande. Alla kommer få mer i plånboken, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Barnfamiljerna seglar upp som de stora vinnarna. En typisk tvåbarnsfamilj får ett rejält privatekonomiskt lyft med mer pengar i plånboken. Det gör att man kan unna sig lite extra i vardagen men också lägga undan pengar till sparande som rustar familjens ekonomiska trygghet, fortsätter Westerberg.

Stora skillnader

Länsförsäkringars prognos bygger på flera faktorer. Finanspolitiska stimulanser som sänkt skatt på arbetsinkomster, högre reallöneökningar och lägre bolåneräntor  ligger bakom ökningen.

Hur stor månadsökningen blir varierar mellan olika grupper. Höginkomsttagare kan räkna med cirka 2 700 kronor mer i plånboken varje månad, medan låginkomsttagare och pensionärer får ett tillskott på omkring 600 kronor per månad.

– Sänkta skatter spelar en avgörande roll för hushållens återhämtning, och tillsammans med reallöneökningar hjälper de till att återställa många hushålls köpkraft från de senaste årens inflationssmällar. Samtidigt är det tydligt att de finanspolitiska stimulanserna gynnar vissa grupper mer och att plånbokseffekterna kommer bli mer begränsade för låginkomsttagare och pensionärer, säger Stefan Westerberg. 

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

FAKTA: Plånbokseffekter 2026

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma 

Foto: hl56

Text: Redaktionen

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland 

Foto: Windows

Text: Redaktionen