Storbank går emot Riksbanken – tror på kraftig förändring för hushållen

2024 04 08

Riksbankschefen talade hos Nordea och Malmö Börssällskap om nuvarande ränteprognos. 

Budskapet var tydligt: Inflationen går åt rätt håll, men ”riskerna för bakslag finns fortfarande kvar”.

– Inte minst skapar växelkursens utveckling osäkerhet. En svagare krona skulle kunna ge oönskade inflationsimpulser, sa Thedéen.

”Gradvisa räntelättnader”

Riksbankschefen nämnde även den geopolitiska oron, företagens prissättningsbeteende och en osäkerhet kring hur ekonomin reagerar på signaler om lägre ränta som skäl för att gå försiktigt fram med räntesänkningar.

– Osäkerheten talar för gradvisa räntelättnader som ger oss möjlighet att noga följa och analysera hur ekonomin reagerar. Det förbättrar förutsättningarna för att vi ska lyckas med att nå en stabil ekonomisk utveckling med en inflation i linje med vårt mål på 2 procent, sa Erik Thedéen.

Köper inte budskapet

Nordeas chefekonom Annika Winsth köper inte Erik Thedéens prognos om ”gradvisa räntelättnader”.

Hon tror att riksbankschefens varnande budskap handlar om att minska hushållens förhoppningar om snabba räntesänkningar. En alltför optimistisk prognos skulle kunna leda till att hushållen öppnar plånboken och shoppar loss, vilket riskerar att elda på inflationen.

Därför sprider Thedéen budskapet om att prognosen för framtida räntesänkningar är osäker, konstaterar Nordeas chefsekonom.

– Jag tror att Riksbanken känner att de vill skicka signalen till hushållen: sakta i backarna. Det är inte guld och gröna skogar runt hörnet, säger Annika Winsth till SvD och pekar på att Nordea förutspår dubbelt så många räntesänkningar som Riksbanken under året.

Storbanken bedömer att styrräntan sänks sex gånger och landar på 2,50 procent i slutet av 2024.

Den första sänkningen kommer att ske i maj, bedömer Nordeas privatekonom Anders Stenkrona.

– Nu finns en chans att ekonomiskt komma ikapp det som skjutits upp under 2023. Hushållen kan förhoppningsvis öka sitt sparande igen, fylla på sina buffertar och betala av på sina lån, säger han i ett uttalande.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen