Storbank ändrar sig om framtida räntan

2023 07 03

Det ekonomiska är annorlunda nu än för en månad sedan.

I torsdags kom beskedet.

Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter – från 3,50 till 3,75 procent.

Myndighetens besked innebär nu att Swedbank tvingas justera sin egen ränteprognos.

Den man lade fram för en månad sedan gäller inte längre, skriver storbanken i ett pressmeddelande.

Ny siffra

I juni månads prognos förväntade sig Swedbank att att den rörliga boräntan skulle ligga på 4,7 procent i slutet av året.

Men den beräkningen kastas nu alltså i soptunnan.

Efter Riksbankens höjning höjs nu istället prognosen. Den nya siffran man förväntar sig är 5 procent när 2023 går mot sitt slut.

Swedbank räknar dessutom med två räntehöjningar – Riksbanken har hittills enbart flaggat för en.

– En svag krona, kombinerat med en hittills stryktålig ekonomi, tror vi pressar Riksbanken till fler höjningar, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till den egna hemsidan,

Detta gäller för bundna låneräntor

Han tillägger:

– Vi räknar därför nu med räntehöjningar om vardera 25 punkter i både september och november, vilket lyfter styrräntan till 4,25 procent. Dessutom dröjer den första räntesänkningen dröjer till april nästa år.

Banken förutspår vidare att Riksbankens räntehöjningar kommer att få mer eller mindre samma effekt på de rörliga boräntorna som under förra året.

– De bundna bolåneräntorna väntas ligga kvar på nuvarande nivåer även framöver, säger Andreas Wallström.

Räntesänkning först 2026

Riksbankens egen teori om när de kan sänka styrräntan är dyster läsning och står i kontrast till Swedbanks prognos.

Enligt myndigheten kommer räntan inte alls att vända och börja sjunka 2024 – utan tidigast om tre år.

– Vår plan är att höja räntan och den kommer behöva ligga högt under en tid framöver, sade riksbankschefen Erik Thedéen enligt Expressen i torsdags.

För hög inflation

Det är den alltjämt höga inflationen som är anledningen till styrräntan fortsätter höjas.

– Inflationen dämpas men är fortfarande alldeles för hög. Ny information, som att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och en svagare krona, tyder på att inflationen dämpas långsammare än väntat, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen