Stora problem med Swish

2023 11 20

En av Sveriges största banker upplever stora problem med Swish under måndagen.

Flera bankkunder till Nordea har sedan 12-tiden inte kunnat använda betalningsappen.

Nordea kommenterar

Storbanken har noterat problemet.

– Vissa kunder kan uppleva problem med att komma in på Swish just nu. Vi jobbar med att lösa problemet och beklagar alla som drabbats.

Det säger Hugo Laigar, som är presskommunikatör på Nordea, till GP.

Ingen prognos

Det finns ingen prognos för när problemet kommer att vara löst.

Exakt hur många av Nordeas kunder som har drabbats är inte heller fastställt.

Swish kommenterar problemet på sin hemsida.

– Just nu förekommer en driftstörning hos Nordea som kan påverka Swish-betalningar till och från denna bank. Nordea arbetar för fullt med att lösa problemet och vi uppdaterar vår hemsida när status ändrats.

– För frågor om betalningar, var vänlig kontakta din bank, framhåller betaltjänsten.  

Bojkottar Swish

Swish är Sveriges största betaltjänst med över åtta miljoner användare.

Den senaste tiden har dock kritiska röster höjts mot betaltjänstens funktion i samhället.

Flera handlare har valt att bojkotta Swish, vilket SVT var först med att rapportera.

”Det är tragiskt”

Det är i bland annat Västernorrland som det råder stor frustration.

Flera handlare har blivit utsatta för bedrägerier.

Bedragare använder sig av en falsk Swish-app vid betalning i butiker. Appen ser ut som originalet och visar upp en bekräftelse på att betalningen har gått igenom.  

Fejkappen går inte att genomskåda om man inte kontrollerar bankkontot och att överföringen gått in.

–  Det är tragiskt för Swish som företag. De gör säkert jättemycket redan men någonstans kanske man måste göra ännu mer, säger en av handlarna som blivit bedragen på tusentals kronor och numera väljer att bojkotta Swish i sin butik.

LÄS MER HÄR:

SWISH BOJKOTTAS AV FLERA HANDLARE

Foto: Swish 

Text: Redaktionen


Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Restaurangkedja går i konkurs

2024 11 22

En restaurangkedja som grundades 2019 ser nu ut att gå i konkurs.

Under de senaste åren har det kulinariska fenomenet Poké Bowls blivit allt större.

Det rör sig om ett sushi-liknande snabbmatsalternativ där exempelvis lax, ris och olika grönsaker blandas.

En av restaurangkedjorna som erbjuder Poké Bowls - Oh Poké - ser nu ut att gå i konkurs.

Det framgår av information från bland annat Alla Bolag och Bolagsfakta.

Grundades 2019

Bolaget grundades 2019 och har flera restauranger runt om i landet.

Totalt har Oh Poké 77 anställda, men ser nu ut att stänga ner och det går inte längre att besöka kedjans webbsida.

En av grundarna, Shadlee Ismail, sade följande till Breakit i samband med kedjans framväxt:

– Vi brukar alltid prata business på familjemiddagarna och jag har alltid tyckt att deras koncept går att skala upp, att det går att göra ett Espresso House av det.

Kommer från Hawaii

Fenomenet Poké Bowl kommer ursprungligen från Hawaii och baseras på fisk och ris.

– Poké har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost, ordet betyder att dela eller skära itu, förklarar Ica.

– Rätten ser olika ut, men basen med ris, marinerad fisk och grönsaker är ofta densamma.

Viss ljusning

Kreditupplysningsbolaget UC framhåller att det tycks finnas viss ljusning i svensk ekonomi, men att återhämtningen går trögt.

Detta efter flera år av återkommande konkurser i flera branscher och svag tillväxt i Sverige.

– I oktober minskade konkurser i byggindustrin med 16 procent och inom restaurang- och hotellverksamhet med 14 procent, förklarar UC.

– Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 8 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har etableringen av nya företag minskat med cirka 9 procent, vilket reflekterar den fortsatt osäkra marknadssituationen.  

Fortsatta räntesänkningar

Under tredje kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP marginellt med 0,1 procent, vilket indikerar en avmattad ekonomisk utveckling. 

– Minskningen speglar bland annat en minskad inhemsk efterfrågan, något som linjerar med de ökade konkurserna inom detaljhandeln, fortsätter UC.

Företag och konsumenter sätter hopp till att fortsatta räntesänkningar ska få fart på ekonomin igen.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen