9 juni 2026

Stora problem för SAS – passagerare vägrar åka

2023 07 03

SAS har hamnat i skottlinjen för stenhård kritik från flygresenärer.

Förra sommaren blev en mardröm för SAS och mängder av kunder som bokat flygresa med bolaget.

En pilotstrejk innebar tiotusentals strandade och frustrerade resenärer samtidigt som flygbolaget blödde enorma summor pengar.

I år skulle det bli andra bullar.

Därför har man hyrt in åtta plan från lettiska SmartLynx för att säkra upp trafiken.

Men dessa plan har nu orsakat nya problem för SAS och bolagets kunder, rapporterar Aftonbladet.

Stora teknikproblem

Det är framför allt tekniken som tycks strula för de lettiska planen. Datorer fungerar inte, elektricitet slås på och av i flera timmar och radarn hackar.

Utöver teknikstrulet vittnar resenärer även om att personal inte kan engelska och inte tycks ta problemen seriöst.

Enligt Aftonbladet har SmartLynx nobbats av flera andra flygbolag.

Och nu kanaliseras ilskan och kritiken mot SAS som initierat partnerskapet.

– Allt kändes hafsigt och mycket oprofssigt. Vi kände inte igen SAS längre. Har de blivit ett skitbolag? säger frilansjournalisten Lotta Reberg till tidningen.

Vägrar åka

Journalisten skulle själv åka med SmartLynx i våras, men efter att tekniken på planet strulat i två timmar vågade de inte sitta kvar på planet.

Hon och maken valde att lämna planet – och vägrar flyga med SAS igen under förutsättning att de bokas in på ett Lynx-plan.

Flera andra medieprofiler har varit med om liknande upplevelser. En av dem är SVT:s ekonomijournalist Alexander Norén som tvingades byta flygplan efter att teknikproblem inte kunde lösas.

Säkerheten "första prioritet"

Bokningstrycket på SAS är hårt nu när semestertiderna har börjat.

En överraskning, enligt SAS vd Anko van der Werff, samtidigt som bolaget går med miljardförlust.

– De här siffrorna vi har uppvisat är bättre än förutspått, säger han till SVT.

Men det ökade trycket med fler passagerare än förväntat ska inte påverka säkerheten, enligt flygbolaget.

– Det är vår första prioritet, säger Tonje Sund som är Head of media relations på SAS i Norge, till Aftonbladet, utan att kommentera klagomålen.

Inga förväntade strejker

Förra sommarens kaos i form av pilotstrejker och inställda flyg som konsekvens ska dock inte upprepas.

Enligt SAS har man alla avtal på plats.

– Sedan kan det ske vissa störningar, till exempel väderrelaterat men det kommer att bli betydligt bättre än förra året. Flygindustrin har tagit lärdom, säger Anko van der Werff till SVT.

Foto: Fabian S

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen