Stora problem för Coop-kunder

2023 06 21

Kortbetalningsfunktionen ligger nere. 

Många kunder kan därmed inte betala för sina varor. 

Therese Knapp, presstalesperson på Coop, berättar att problemet är omfattande.

– Det är ett utbrett problem, vi har dock inga uppgifter om exakt hur många som drabbats, säger hon till Aftonbladet.

Uppmaning till alla kunder

Therese Knapp går nu ut med en uppmaning till alla som har tänkt att handla på Coop under dagen.

– Det fungerar att betala med kontanter, våran egen mobilbetalningslösning Scan and Pay. Med vissa kort kan man betala om man stoppar in chipet. Men att blippa går inte, säger hon till Aftonbladet.

It-attack 2021

I nuläget utgår Coop inte utifrån att det rör sig om en riktad it-attack mot livsmedelskedjan.

För drygt två år sedan, under sommaren 2021, utsattes Coops för en omfattande cyberattack.

It-attacken riktade sig mot en leverantör till butiken och resulterade i att hela kassasystemet havererade.

Coop tvingades stänga flera av sina butiker under flera dagar.

Tog på sig attacken

Hackergruppen Revils tog på sig ansvaret för cyberattacken.

Gruppen, som kopplas till Ryssland, krävde hisnande 70 miljoner dollar för att öppna systemen igen.

Några dagar senare låg hackergruppens egna sidor nere.

”Ransomware-attack”.

Nuvarande försvarsminister Pål Jonsson (M) beskrev cyberattacken mot Coop som en så kallad ”ransomware-attack”.

–  Syftet är utpressning. Angriparen går in och låser it-systemet hos till exempel ett företag eller en myndighet och kräver en lösesumma för att låsa upp systemet igen. 

– Tekniken för att genomföra dessa utpressningsattacker är både billig och tillgänglig. Det gör att antalet ransomware-attacker har ökat i en rasande takt de senaste åren, skrev han i SvD.

Foto:  Coop

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Hamstra tre produkter” – tung uppmaning till Sverige

2025 07 08

Samtliga medlemsländer, inklusive Sverige, uppmanas att hamstra läkemedel, vacciner och skyddsutrustning.

Det visar ett utkast av EU:s strategi för medicinska motåtgärder, som Politico har tagit del av.

Enligt tidningen uppmanas EU-länderna att förvara medicinsk utrustning på strategiskt utvalda platser, upprätta listor med läkemedel som ska hamstras och stärka samarbetet mellan civila och militära myndigheter för att förbereda sig för nästa hälsokris.

– Kommissionen kommer under tredje kvartalet 2025 att föreslå en lista över medicinska motåtgärder som bör lagerhållas. Därefter kommer man att undersökta hur mycket av varje produkt som behöver hamstras och vilka som kan vara lämpliga för förhandsköp, rapporterar Politico.

Virus, sjukdomar och nukleära hot

I dokumentet pekar EU-kommissionen ut flera scenarier som kan leda till nästa hälsokris.

Det handlar om farliga virus och sjukdomar, men också om så kallade CBRN-hot – det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

– Med denna strategi strävar EU efter att stärka sin beredskap för nästa hälsokris genom att säkerställa tillgång till medicinska skyddsåtgärder hela tiden, står det i utkastet.

LÄS MER: Konkurrenten knappar in på Ica – “Avståndet aldrig varit mindre”

100 miljoner euro till investeringsprogram

Fullständiga färdplaner kommer att vara på plats senast 2026. Bland annat kommer EU att upprätta en lista över särskilt prioriterade läkemedel, vacciner och skyddsutrustning.

Dessutom vill man fördubbla bidraget till Hera Invest – ett investeringsprogram som stöds av Europeiska investeringsbanken.

Programmet ger lån till små och medelstora företag som utvecklar läkemedel och produkter som skyddar folkhälsan vid smittoutbrott och kriser.

I dag uppgår Hera Invests budget till 100 miljoner euro. Den nya satsningen innebär att budgeten kommer att uttökas till 200 miljoner euro.

Foto: S. Ray

Text: Redaktionen

Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen