Stora polisinsatser vid länsstyrelser runt om i landet

2023 03 29

Polisen har larmats till flera länsstyrelser runt om i Sverige. 

Flera misstänkta föremål ska kontrolleras.

Omfattande polisinsatser pågår i bland annat Stockholm, Västerås, Uppsala, Nyköping, Linköping, Kalmar, Växjö och Karlskrona. 

Stort polispådrag

Det hela började med att polisen vid 09-tiden larmades till länsstyrelsen i Västerås.

– Vi har fått ett brev där det fanns ett pulver i, säger Erik Bergman, kommunikationschef på länsstyrelsen i Västmanland, till SVT Nyheter.

Polisen har spärrat av platsen och flera polispatruller har anlänt till platsen.

–  Vi är på plats för att kontrollera ett misstänkt farligt föremål, säger Nadia Norton, presstalesperson hos polisen, till tv-kanalen.

Även räddningstjänst och ambulans är på plats.

Personen som öppnade brevet är kvar inne i byggnaden och ska undersökas av räddningspersonal, uppger SVT.

– Vi följer rutinerna som vi har vid dessa händelser, framhåller Erik Bergman.

Flera larm

Utöver Västerås har det larmats om flera liknande händelser vid länsstyrelser runt om i Sverige på onsdagen.

Ett misstänkt föremål har bland annat hittats på länsstyrelsen i Uppsala.

– Det var personal som larmade, säger Nadya Norton, presstalesperson på polisregion Mitt, till Aftonbladet.

Hon vill inte specificera vad det rör sig om för föremål.

Uppgifter till Aftonbladet gör dock gällande att det, i likhet med länsstyrelsen i Västerås, rör sig om ett pulver i ett kuvert som ska undersökas.

Länsstyrelsen i Nyköping och Linköping har även drabbats.

– Vi är på plats på länsstyrelsen i Nyköping och i Linköping för att utreda ett ärende. Det är likadana ärenden på båda ställena, säger Pia G Eklund vid polisens regionsledningscentral, till Aftonbladet.

Nya larm

Nya larm fortsätter att rapporteras in från länsstyrelser i hela landet.

Här är alla platser som i nuläget uppges ha drabbats: 

- Kalmar

- Växjö

- Karlskrona

- Luleå 

- Umeå 

- Falun 

- Örebro 

- Östersund

- Halmstad

- Jönköping

- Linköping

- Nyköping

- Visby

- Västerås 

- Uppsala

- Stockholm 

Polispatruller är på plats vid länsstyrelserna för att kontrollera huruvida det rör sig om ett farligt föremål eller inte.

Omfattande avspärrningar 

Polisen har gjort avspärrningar vid lokalerna på flera orter.

– Vi har gjort avspärrningar i anslutning till föremålet. Det såg lite olika ut på de olika platserna. Vi gör en bedömning med omnejd och lite till, säger Katarina Rusin, presstalesperson på polisregion Kalmar och Kronoberg, till DN.

Det finns inga uppgifter om att någon person har kommit till skada.

Foto: S. Rodgersson

Text: Redaktionen


Godislarm i svenska matbutiker – halva befolkningen påverkad

2024 07 19

Nästan hälften av svenska folket är föremål för ett större godislarm i landet.

Omkring 40 procent av befolkningen har svårt för att säga nej till godis och snacks när de stiger in i Sveriges matbutiker.

Det visar en ny undersökning från Cancerfonden, rapporterar Vetenskapsradion, som nu slår larm om förekomsten.

Lika många är det som inte kan behärska sig när det är extrapris. Särskilt påverkade blir folk av utomhusreklam, som pekas ut som en av de värsta bovarna.

Att det ofta är söta och fettrika livsmedel som syns på dessa är ingen tillfällighet, menar marknadsföringsforskaren Erik Modig från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi ska tänka ”Åh, choklad det är ju gott, det ska jag unna mig”. Efter reklambudskapet är det sällan långt till en affär eller kiosk. Vi människor är betydligt mer mottagliga för reklam för sådant vi ser som belöningar. Därför ser vi inte utomhusreklam för grönsaker och havregryn, säger Erik Modig i ett pressmeddelande.

Stor riskfaktor för tidig död

Vad vi äter, och vad vi inte äter, har pekats ut som den näst högsta riskfaktorn att dö i förtid.

– Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige, framhåller Livsmedelsverket.

– De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.

Även socker och mättat fett pekas ut som riskfylld mat.

Kritiserar mängdrabatter

Enligt Cancerfonden är omgivningens påtryckningar, bland annat i sociala medier, en stor del av problemet.

Samma sak gäller de vanligt förekommande mängdrabatterna av typen “ta tre betala för två”.

Produkter som erbjuds med mängdrabatt ofta är skräpprodukter, det vill säga att de är ohälsosamma eller håller sämre kvalitet. Man kan säga att om det finns en hög marginal på en vara, är den ofta sämre för hälsan, säger Erik Modig.

Inte aktuellt med sockerskatt

Trots den alarmerande siffran från Cancerfonden anser majoriteten i samma undersökning att det främsta ansvaret ligger på individen själv – men också industrin. De flesta anser även att mataffärer och politiker bör göra mer för att uppmuntra mer hälsosamma matvanor.

Förra året aktualiserades frågan om sockerskatt i Sverige efter att ett uttalande från Livsmedelsverket missuppfattats i medierna.

Regeringen och myndigheten förnekade senare att ett sådant förslag fanns på bordet.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen