UKRAINA: Stora förhoppningar om avgörande vändning i kriget

2022 08 30

Ukraina har inlett en motoffensiv i de södra delarna av landet.

Det bekräftar den ukrainska arméns talesperson Natalia Humeniuk, rapporterar Reuters.

Enligt Humeniuk går offensiven i ”flera riktningar”, även mot den ockuperade, strategiskt viktiga Chersonregionen.

Landets försvarschef Valerij Zaluzjnyj hävdar att Ukraina har nått framgångar på slagfältet.

I ett meddelande på Telegram skriver han att Ukrainas väpnade styrkor har brutit igenom ryssarnas första försvarslinje.

Långa förberedelser

Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, konstaterar att Ukraina har förberett sig i två månader inför startskottet på motoffensiven.

I en intervju med DN förklarar han Ukrainas strategi.

– Hittills har man koncentrerat sig på att med raketartilleri slå mot ledningsplatser, ammunitionsupplag och försörjningslinjer, som de tre broarna över Dnipro. Men man har också befriat drygt 40 mindre städer och byar i norra Chersonregionen. Ryssland har skickat förstärkningar från andra frontavsnitt, exempelvis i Donbas, och har också ytterligare en armékår på väg. Ukraina verkar ha bedömt att det därför är läge att slå till just nu innan ytterligare förstärkningar kommer fram. Den ukrainska artilleri- och raketartilleribekämpningen övergick i natt till att slå direkt mot befästningar och stridsställningar där själva de ryska förbanden befinner sig, säger Lidén till tidningen.

Försvarsexperten tror att ryska förstärkningar kan få svårt att ta sig fram eftersom broförbindelserna slagits ut av den ukrainska armén.

Avgörande slag

Peter Lidén framhäver även  att slaget om Chersonregionen kan bli direkt avgörande för krigets utgång.

– Ukraina vill att slaget om regionen ska vara avgjort innan vinterkylan sätter in. Och om de lyckas få till ett förnedrande nederlag för Ryssland i Chersonregionen kan det ge svallvågor hela vägen in till Kreml och påverka kriget i stort, säger han till DN.

”Bädda för ett avgörande”

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, instämmer i Peter Lidéns analys.

I en intervju med Sveriges Radio konstaterar Paasikivi att den ukrainska motoffensiven ”kan bädda för ett avgörande”.

– Jag tror detta kan vara en väldigt viktig offensiv för Ukraina som kan bädda för ett avgörande. Om offensiven blir framgångsrik så blir det ett kvitto på att hjälpen från omvärlden har en verkan. En ukrainsk framgång kommer även att visa hur skör den ryska armén är. Vi har tidigare sett att de vikt ner sig när de stött på motgång, säger han till SR.

Joakim Paasikivi tillägger att läget just nu fortfarande är väldigt oklart.

– På sociala medier finns det helt obekräftade rapporter om ukrainska framgångar. Än så länge är läget väldigt oklart. En ytterligare osäkerhetsfaktor är den tredje ryska armékåren som ska sättas in. Det är rimligt att anta att den kommer att sättas in i samma område. Men hur Ryssland kommer att tackla det här är oklart.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen