UKRAINA: Stora förhoppningar om avgörande vändning i kriget

2022 08 30

Ukraina har inlett en motoffensiv i de södra delarna av landet.

Det bekräftar den ukrainska arméns talesperson Natalia Humeniuk, rapporterar Reuters.

Enligt Humeniuk går offensiven i ”flera riktningar”, även mot den ockuperade, strategiskt viktiga Chersonregionen.

Landets försvarschef Valerij Zaluzjnyj hävdar att Ukraina har nått framgångar på slagfältet.

I ett meddelande på Telegram skriver han att Ukrainas väpnade styrkor har brutit igenom ryssarnas första försvarslinje.

Långa förberedelser

Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, konstaterar att Ukraina har förberett sig i två månader inför startskottet på motoffensiven.

I en intervju med DN förklarar han Ukrainas strategi.

– Hittills har man koncentrerat sig på att med raketartilleri slå mot ledningsplatser, ammunitionsupplag och försörjningslinjer, som de tre broarna över Dnipro. Men man har också befriat drygt 40 mindre städer och byar i norra Chersonregionen. Ryssland har skickat förstärkningar från andra frontavsnitt, exempelvis i Donbas, och har också ytterligare en armékår på väg. Ukraina verkar ha bedömt att det därför är läge att slå till just nu innan ytterligare förstärkningar kommer fram. Den ukrainska artilleri- och raketartilleribekämpningen övergick i natt till att slå direkt mot befästningar och stridsställningar där själva de ryska förbanden befinner sig, säger Lidén till tidningen.

Försvarsexperten tror att ryska förstärkningar kan få svårt att ta sig fram eftersom broförbindelserna slagits ut av den ukrainska armén.

Avgörande slag

Peter Lidén framhäver även att slaget om Chersonregionen kan bli direkt avgörande för krigets utgång.

– Ukraina vill att slaget om regionen ska vara avgjort innan vinterkylan sätter in. Och om de lyckas få till ett förnedrande nederlag för Ryssland i Chersonregionen kan det ge svallvågor hela vägen in till Kreml och påverka kriget i stort, säger han till DN.

”Bädda för ett avgörande”

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, instämmer i Peter Lidéns analys.

I en intervju med Sveriges Radio konstaterar Paasikivi att den ukrainska motoffensiven ”kan bädda för ett avgörande”.

– Jag tror detta kan vara en väldigt viktig offensiv för Ukraina som kan bädda för ett avgörande. Om offensiven blir framgångsrik så blir det ett kvitto på att hjälpen från omvärlden har en verkan. En ukrainsk framgång kommer även att visa hur skör den ryska armén är. Vi har tidigare sett att de vikt ner sig när de stött på motgång, säger han till SR.

Joakim Paasikivi tillägger att läget just nu fortfarande är väldigt oklart.

– På sociala medier finns det helt obekräftade rapporter om ukrainska framgångar. Än så länge är läget väldigt oklart. En ytterligare osäkerhetsfaktor är den tredje ryska armékåren som ska sättas in. Det är rimligt att anta att den kommer att sättas in i samma område. Men hur Ryssland kommer att tackla det här är oklart.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Ner med tsaren” – ryssar tar till gatorna i Moskva

2026 10 05

Ryssar har tagit till gatorna i huvudstaden.

En stor demonstration i Rysslands huvudstad urartade under gårdagen.

Slagrop med ”Ner med tsaren” hördes på gatorna – omkring 60 personer greps efter demonstrationen, rapporterar Kyiv Post.

Godkänd demonstration

Demonstrationen arrangerades av Rysslands kommunistparti, KPRF, och hade godkänts av Moskvas myndigheter.

Den hölls på söndagen nära monumentet över hjältarna från 1905 års revolution på Krasnopresnenskaja Zastava-torget. Enligt olika uppskattningar deltog mellan flera hundra och omkring 2 000 personer.

Demonstrationen hölls för att uppmärksamma årsdagen av den politiska krisen i Ryssland 1993, då landets parlament besköts.

Demonstrationen tog dock en oväntad vändning och urartade.

”Ner med tsaren”

Mot slutet av demonstrationen började deltagarna ropa flera regimkritiska slagord.

– Bland annat hördes ”Ner med tsaren”, ”För rättvisa val”, ”Vi vill ha frihet”, ”Ner med Roskomnadzor”, ”Nej till politiskt förtryck” och ”Frihet åt politiska fångar”, enligt ryska Telegramkanaler och organisationen OVD-Info.

Det var efter att slagorden började ropas som polisen började ingripa.

– När manifestationen avslutades genomförde polisen gripanden. Omkring 60 personer, huvudsakligen ungdomar, fördes in i fångtransportfordon, säger Dmitrij Novikovs, vice ordförande i centralkommittén för Rysslands kommunistparti (KPRF), i ett inlägg på Telegram.

Enligt uppgifter fanns 26 KPRF-medlemmar och omkring 30 medlemmar från partiet Jabloko bland de gripna, tillsammans med flera andra aktivister.

De fördes till flera polisstationer runt om i Moskva.

Ögonvittnen uppger samtidigt att polisen gick in i folkmassan och grep demonstranter med våld. OVD-Info rapporterade även anklagelser om att en polis sparkade en person som hade fallit till marken och att en annan deltagare drogs bort i håret.

Vissa av de gripna uppges senare ha släppts, medan andra fortfarande befann sig på polisstationer i väntan på domstolsförhandlingar, enligt ryska medier.

Krävde frihet för politiska fångar

Demonstranterna krävde också att politiska fångar skulle släppas.

Bland annat uttrycktes stöd för aktivisten Dmitry Morozov från Izjevsk, som greps av den ryska säkerhetstjänsten FSB den 2 oktober efter att ha kampanjat för en demonstration mot påstått valfusk.

Demonstranterna visade även stöd för KPRF-medlemmen Nikolai Bondarenko, som stoppades från att kandidera i valet till den ryska statsduman.

KPRF uppgav att partiet arbetade för att få de gripna frigivna och ge dem juridisk hjälp.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen