UKRAINA: Stora förhoppningar om avgörande vändning i kriget

2022 08 30

Ukraina har inlett en motoffensiv i de södra delarna av landet.

Det bekräftar den ukrainska arméns talesperson Natalia Humeniuk, rapporterar Reuters.

Enligt Humeniuk går offensiven i ”flera riktningar”, även mot den ockuperade, strategiskt viktiga Chersonregionen.

Landets försvarschef Valerij Zaluzjnyj hävdar att Ukraina har nått framgångar på slagfältet.

I ett meddelande på Telegram skriver han att Ukrainas väpnade styrkor har brutit igenom ryssarnas första försvarslinje.

Långa förberedelser

Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, konstaterar att Ukraina har förberett sig i två månader inför startskottet på motoffensiven.

I en intervju med DN förklarar han Ukrainas strategi.

– Hittills har man koncentrerat sig på att med raketartilleri slå mot ledningsplatser, ammunitionsupplag och försörjningslinjer, som de tre broarna över Dnipro. Men man har också befriat drygt 40 mindre städer och byar i norra Chersonregionen. Ryssland har skickat förstärkningar från andra frontavsnitt, exempelvis i Donbas, och har också ytterligare en armékår på väg. Ukraina verkar ha bedömt att det därför är läge att slå till just nu innan ytterligare förstärkningar kommer fram. Den ukrainska artilleri- och raketartilleribekämpningen övergick i natt till att slå direkt mot befästningar och stridsställningar där själva de ryska förbanden befinner sig, säger Lidén till tidningen.

Försvarsexperten tror att ryska förstärkningar kan få svårt att ta sig fram eftersom broförbindelserna slagits ut av den ukrainska armén.

Avgörande slag

Peter Lidén framhäver även att slaget om Chersonregionen kan bli direkt avgörande för krigets utgång.

– Ukraina vill att slaget om regionen ska vara avgjort innan vinterkylan sätter in. Och om de lyckas få till ett förnedrande nederlag för Ryssland i Chersonregionen kan det ge svallvågor hela vägen in till Kreml och påverka kriget i stort, säger han till DN.

”Bädda för ett avgörande”

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, instämmer i Peter Lidéns analys.

I en intervju med Sveriges Radio konstaterar Paasikivi att den ukrainska motoffensiven ”kan bädda för ett avgörande”.

– Jag tror detta kan vara en väldigt viktig offensiv för Ukraina som kan bädda för ett avgörande. Om offensiven blir framgångsrik så blir det ett kvitto på att hjälpen från omvärlden har en verkan. En ukrainsk framgång kommer även att visa hur skör den ryska armén är. Vi har tidigare sett att de vikt ner sig när de stött på motgång, säger han till SR.

Joakim Paasikivi tillägger att läget just nu fortfarande är väldigt oklart.

– På sociala medier finns det helt obekräftade rapporter om ukrainska framgångar. Än så länge är läget väldigt oklart. En ytterligare osäkerhetsfaktor är den tredje ryska armékåren som ska sättas in. Det är rimligt att anta att den kommer att sättas in i samma område. Men hur Ryssland kommer att tackla det här är oklart.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen