Stor vändning i kriget tros vara nära

2023 11 19

Det är i ett sex sidor långt dokument som de stridande parterna ska ha kommit överens om en vapenvila.

Det rör sig om ett avtal som, om beslutet blir officiellt och följs av Israel och Hamas, innebär att striderna pausas i fem dagar.

Det innebär även att flera personer som hålls gisslan blir frisläppta.

Det rapporterar The Washington Post.

Med hjälp av USA

Det är USA som har varit aktiva i att medla mellan parterna och förhandla fram villkoren för det nya avtalet.

Enligt uppgifter kommer Hamas enligt avtalets förutsättningar att släppa ungefär 50 personer i gisslan om dagen.

Samtidigt kommer det hela att bevakas från luften.

Humanitärt stöd

Avtalet tycks även innebära en ökning vad gäller det humanitära stöd som kan nå Gaza.

– Vi har gjort vissa framsteg den senaste tiden och har arbetat hårt för att främja detta, men det är fortfarande en instabil situation, förklarar en amerikansk tjänsteman för tidningen.

Förhandlingarna har hållits i Qatar efter en längre tids diskussioner.

Prioriterar amerikaner

Den amerikanska administrationens högsta prioritet bedöms handla om att säkra de amerikaner som för närvarande hålls gisslan.

Det har USA:s president Joe Biden uttalat sig om.

– Jag tror att vi behöver en paus, säger han.

– En paus innebär tid för att få ut fångarna.

USA har sedan krigets inledning stöttat Israel och Biden har varit mycket tydlig med att man kommer att fortsätta göra det.

Framför uppmaning

I samband med att kriget fortsätter att innebära stor instabilitet i regionen har den amerikanske presidenten vidare riktat en uppmaning.

Biden menar att en tvåstatslösning är den enda lösningen, rapporterar CNN.

– När vi strävar efter fred bör Gaza och Västbanken återförenas under en enda förvaltningsstruktur, i slutändan under en återupplivad palestinsk myndighet, när vi alla arbetar för en tvåstatslösning.

Foto: A. Jawfox

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen