Stor uppståndelse – Putin nomineras till åtråvärt pris

2023 12 05

Varje år utser ansedda Times Magazine årets person.

Sedan 1927 har tidningen utsett den person som har haft störst inflytande på världen under de senaste 12 månaderna.

Tidigare vinnare är USA:s president Joe Biden, Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel, påve Franciskus och klimataktivisten Greta Thunberg.

Nu kan de få sällskap av en mycket kontroversiell person.

Times Magazine har nämligen nominerat den ryska diktatorn Vladimir Putin till årets person.

Nomineringen offentliggörs mitt under Rysslands blodiga anfallskrig mot Ukraina. Putins invasion har skördat hundratusentals människoliv, inklusive många civila.

Konkurrerar med Taylor Swift

I sin motivering framhåller Times Magazine att Putin haft makten i Ryssland sedan 1999 och att hans krig mot Ukraina är inne på sitt andra år.

– Putin stod inför ett kortvarigt hot mot sin maktställning 2023 under Wagnerupproret, men hans inflytande stärktes i slutändan, eftersom legosoldaterna drog sig tillbaka när en överenskommelse slöts av den belarusiska presidenten Alexander Lukasjenko, står det även i motiveringen.

Övriga nominerade är bland annat:

- Artisten Taylor Swift

- Storbritanniens kung Charles III

- Kinas diktator Xi Jinping

- Donald Trumps åklagare

- Open AI:s vd Sam Altman

- Ordföranden för USA:s centralbank Jerome Powell

”Upprörande beslut”

Den ukrainska tidningen Pravda reagerar kraftigt på nomineringen.

– Det är ett upprörande beslut av Times Magazine.

– Putin, som är hjärnan bakom det krig och folkmord som pågår i Ukraina, nomineras alltså till årets person 2023. Det är ett slag i ansiktet på dem som lider.

Det skriver tidningens engelskspråkiga konto på sociala medie-plattformen X.

Vann 2007

Den ryska diktatorn har prisats förut.

År 2007 utsågs han till årets person av Times Magazine.

Förra året fanns Putin med på nomineringslistan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen

Trump överväger chockbesked för Europa

2026 03 17

Donald Trump kan snart komma med ett besked som skakar Europa.

Den amerikanske presidenten har efterfrågat hjälp från USA:s Natoallierade i kampen mot Iran.

Nu senast med att häva den iranska blockaden av Hormuzsundet.

Men det råder en stod försiktighet från de europeiska länderna, som inte vill dras in i kriget.

– Det här är inte vårt krig, vi har inte startat det, säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius, rapporterar NBC News.

Trump ser rött

Den europeiska motvilligheten till att stötta upp USA i kriget har fått den amerikanske presidenten att se rött.

– USA har fått information av de flesta av våra ”Natoallierade" att de inte vill bli inblandade i vår militära operation mot Irans terroristregim i Mellanöstern, trots att nästan varje land starkt håller med om att Iran på intet sätt kan tillåtas ha kärnvapen, dundrar han i ett inlägg på Truth Social.

Funderar på det

Donald Trump har tidigare uppgett att det kan påverka Natos framtid om de allierade inte sluter upp.

– Om det inte blir något svar eller om det blir ett dåligt svar tror jag att det kommer att vara mycket dåligt för Natos framtid, har presidenten sagt, rapporterar Financial Times.

Och nu kommer ytterligare ett besked.

Donald Trump överväger att föra USA ut ur Nato.

– Det är definitivt något vi borde fundera på. Jag behöver inte kongressen för det beslutet, säger Trump, enligt AP.

– Jag har inget i åtanke just nu men jag är inte direkt överlycklig.

LÄS OCKSÅ: Natoland har skickat upp stridsflygplan

Europa klarar sig inte utan

USA har Natos överlägset största försvar.

Om den amerikanska militärmakten skulle dra sig ur Nato innebär det ett mycket tungt slag för övriga länder i alliansen, enligt Politico.

Att inte förlora USA som allierad är av största vikt för Europas säkerhet, enligt Stephan Bierling, professor i internationell politik, rapporterar Yle.

– Vi har helt enkelt spelat så länge under vår viktklass att vi inte ens med en ökning av försvarsutgifterna kan kompensera för det på kort sikt. För att garantera vår egen säkerhet lever vi i flera år under tvånget att inte förlora amerikanerna, säger han till tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Nato

Text: Redaktionen