Stor uppståndelse – Putin nomineras till åtråvärt pris

2023 12 05

Varje år utser ansedda Times Magazine årets person.

Sedan 1927 har tidningen utsett den person som har haft störst inflytande på världen under de senaste 12 månaderna. 

Tidigare vinnare är USA:s president Joe Biden, Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel, påve Franciskus och klimataktivisten Greta Thunberg.

Nu kan de få sällskap av en mycket kontroversiell person.

Times Magazine har nämligen nominerat den ryska diktatorn Vladimir Putin till årets person.

Nomineringen offentliggörs mitt under Rysslands blodiga anfallskrig mot Ukraina. Putins invasion har skördat hundratusentals människoliv, inklusive många civila.

Konkurrerar med Taylor Swift

I sin motivering framhåller Times Magazine att Putin haft makten i Ryssland sedan 1999 och att hans krig mot Ukraina är inne på sitt andra år.

– Putin stod inför ett kortvarigt hot mot sin maktställning 2023 under Wagnerupproret, men hans inflytande stärktes i slutändan, eftersom legosoldaterna drog sig tillbaka när en överenskommelse slöts av den belarusiska presidenten Alexander Lukasjenko, står det även i motiveringen.

Övriga nominerade är bland annat:

- Artisten Taylor Swift

- Storbritanniens kung Charles III

- Kinas diktator Xi Jinping

- Donald Trumps åklagare

- Open AI:s vd Sam Altman

- Ordföranden för USA:s centralbank Jerome Powell

”Upprörande beslut”

Den ukrainska tidningen Pravda reagerar kraftigt på nomineringen.

– Det är ett upprörande beslut av Times Magazine.

– Putin, som är hjärnan bakom det krig och folkmord som pågår i Ukraina, nomineras alltså till årets person 2023. Det är ett slag i ansiktet på dem som lider.

Det skriver tidningens engelskspråkiga konto på sociala medie-plattformen X.

Vann 2007

Den ryska diktatorn har prisats förut.

År 2007 utsågs han till årets person av Times Magazine.

Förra året fanns Putin med på nomineringslistan.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Statyer ändras i hela Sverige – se bilderna här

2025 11 12

Regeringen vill sänka straffbarhetsåldern till 13 år.

Ett förslag som kritiseras av barnrättsorganisationen Bris.

Nu har Bris inlett en omfattande protestkampanj mot förslaget runt om i landet. Flera statyer i svenska städer har klätts i svartvita fångdräkter med texten ”13åringar ska inte sitta i fängelse”. 

Se bilderna på statyerna längst ner i texten

”Det är allvarligt”

Enligt Bris är syftet med statykuppen att synliggöra den kritik som finns mot regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa grövre brott.  

– Regeringen har redan mottagit massiv kritik när förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för grövre brott presenterades, ändå väljer de att gå vidare och sänka ytterligare till 13 år. Det är allvarligt inte minst med tanke på att förslaget riskerar att öka andelen barn som begår brott, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris. 

Regeringen: ”Vi behöver ställa om”

Regeringen motiverar den sänkta straffbarhetsåldern med att det ska hjälpa barn att lämna den kriminella banan samt öka brottsoffers upprättelse och samhällets behov av skydd.

– Antalet brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats på ett decennium, och de misstänkta i grova våldsbrott har blivit allt yngre, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Vi behöver ställa om för den här verkligheten. En sänkning av straffbarhetsåldern när det gäller allvarliga brott fyller flera syften. Det är viktigt för att hjälpa unga att lämna den kriminella banan, för brottsoffers upprättelse och för att skydda samhället.

LÄS MER: Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt 

Se bilderna här

Nedan syns bilder på statyerna ”Lekande barn” i Malmö och ”Nikes” i Göteborg. Båda har klätts i klassiska svartvita fångdräkter med texten: ”13åringar ska inte sitta i fängelse”. 

 

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer 

Foto: Bris 

Text: Redaktionen

Nya vab-regler på väg – stor förändring nära

2025 11 12

Regeringen öppnar för att ändra åldersgränsen för vab (vård av barn).

I dag har föräldrar bara rätt till ersättning när barnet fyllt 16 år om Försäkringskassan bedömer att det finns en skada som utgör ett påtagligt hot mot barnets liv.

De nuvarande reglerna ledde till att 16-åriga Erika Englunds mamma nekades ersättning – trots att dottern brutit ryggen på tre ställen efter en hästolycka, vilket TV4 tidigare har rapporterat om.

Nu öppnar regeringen för att ändra reglerna. Omfattande förändringar av åldersgränserna och reglerna för vab-ersättning vid vård av äldre barn ligger på regeringens bord.

Det bekräftar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).  

– Vi tittar vidare på de här frågorna, och det ligger som sagt ett förslag på mitt bord om att utöka rätten och möjligheten ända upp till 18 år, men också till 21 eller 23 år vid särskilda behov, säger hon till TV4.

”Måste förbättra regelverket”

Oppositionen, med Vänsterpartiet i spetsen, anser att regeringen agerar för sent.

Tony Haddou (V), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, påpekar att det redan för tre år sedan fanns ett förslag om att höja åldersgränsen för vab.

– Det räcker inte bara att se över, för vi kan inte ha en situation där människor inte känner en ekonomisk trygghet när saker uppstår i livet som livshotande skador. Då måste man förbättra det här regelverket, säger Haddou till tv-kanalen.

LÄS MER: Över hälften har samma fel – vanligaste missen i bilbesiktningen

FAKTA: Det här gäller i dag

Enligt nuvarande regelverk har föräldrar rätt till vab när barnet är 16 år eller äldre:

- Om ditt barn omfattas av LSS och har fyllt 16 år kan du få ersättning för vab om

  • barnets grundsjukdom förvärras, eller
  • barnet blir akut sjukt i en annan sjukdom.

- Om ditt barn går i den anpassade gymnasieskolan, eller är svårt rörelsehindrat och går i en Rh-anpassad gymnasieutbildning, kan du få ersättning ända till slutet av vårterminen det år då barnet fyller 23 år. Annars är åldersgränsen 21 år.

Källa: Försäkringskassan

LÄS OCKSÅ: Fall på 25 procent – hårt slag mot tre svenska branscher

Foto: K. Sikkema resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen