Stor svängning gällande asylsökande

2025 07 25

Antalet asylsökande i Sverige sjunker.

Under perioden januari–juni 2025 registrerades cirka 3 750 nya ansökningar om asyl i Sverige.

Det är omkring 30 procent färre än motsvarande period föregående år, visar Migrationsverkets senaste prognos.

– Vi ser att trenden med färre asylsökande fortsätter, medan antalet ansökningar inom övriga ärendeslag ligger kvar på ungefär samma nivåer, säger generaldirektör på Migrationsverket Maria Mindhammar.

Reformregler och EU-pakt påverkar

Den markanta nedgången förklaras till stora delar av de nya preskriptionsreglerna som trädde i kraft den 1 april, men även kommande förändringar i EU:s asyl- och migrationspakt förväntas dämpa antalet ansökningar ytterligare.

 – Sveriges attraktivitet som mottagarland fortsätter att minska i takt med de politiska reformer som genomförts på migrationsområdet, konstaterar Mindhammar.

Massflyktsdirektivet förlängt

EU har förlängt det tillfälliga skyddet för personer från Ukraina till den 4 mars 2027.

Migrationsverkets prognos är att cirka 9 000 personer i år ansöker om skydd enligt massflyktsdirektivet, mot 7 000 i föregående prognos.

– Läget är oförutsägbart, men våra scenarier utgår från att kriget i Ukraina fortsätter med ungefär samma intensitet och geografiska utbredning som idag, säger planeringsdirektör Eric Ramstedt.

Asylsökande under åren

Sedan 2002 har antalet asylsökande i Sverige varierat betydligt. En stor ökning skedde under 2014 och 2015, då många flydde från kriget i Syrien, enligt Statistikmyndigheten (SCB).

Under 2015 nådde antalet asylsökande drygt 160 000, vilket är ungefär fem gånger fler än runt 2010. En tidigare toppnotering var 2007, då cirka 36 000 personer sökte asyl, varav hälften var irakiska medborgare.

För 2025 bedömer Migrationsverket nu att totalt 6 500 personer söker asyl – 500 färre än i aprilprognosen. Under 2026 väntas antalet sjunka ytterligare till omkring 5 500.

Foto: A. Atar

Text: Redaktionen


28 sep 26

Tydligt regeringsbesked från SD

2026 09 28

Magdalena Andersson (S) har lämnat tillbaka talmannens sonderingsuppdrag.

S-ledaren gav upp det första försöket att bilda regering efter att Vänsterpartiet ställt sig bakom Moderaternas kandidat Andreas Norlén i talmansomröstningen.

– Därmed har det bildats en ny konstellation i riksdagen av vänsterpartister och moderater, framhöll Andersson på en pressträff före omröstningen.

Kristerssons plan

Norlén blev återvald av riksdagen och får därmed fortsätta som talman en tredje mandatperiod.

Nu ska han ta ställning till vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Om valet faller på Ulf Kristersson (M) väntas M-ledaren försöka samla stöd kring en gemensam ekonomisk politik. Kristersson vill samla riksdagens fem ”icke-socialistiska” partier – det vill säga de fyra Tidöpartierna samt Centerpartiet.        

SD ger tydligt besked

C säger dock fortsatt nej till att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Samtidigt står SD fast vid sitt krav på att fälla varje regering där de själva inte ingår. Det uppger Jimmie Åkesson efter valet av talman.  

–  Vi kommer inte acceptera någon regering som vi själva inte sitter med i, säger SD-ledaren till SVT.

Därmed kvarstår en tydlig låsning mellan de partier som Ulf Kristersson vill samla bakom en regering.

”Regeringsparti eller oppositionsparti”

Jimmie Åkessons besked ligger i linje med SD:s tidigare hållning i regeringsfrågan.

– Inför valet år 2026 kommer vi sverigedemokrater att ta upp kampen mot sossarna om att bli Sveriges största parti och efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller ett oppositionsparti, sade SD-ledaren i sitt sommartal.

Läs också: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

FAKTA: Så bildas regeringen

- Det vanligaste skälet till att en ny regering bildas är efter ett riksdagsval.

- Det är riksdagens talman som tar fram ett förslag till statsminister.

- Riksdagen röstar om statsministern som talmannen har föreslagit.

- Den som väljs till statsminister utser övriga ministrar i regeringen.

- Statsministern avger en regeringsförklaring där hen redogör för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.

- Regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet där statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Källa: Riksdagen

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 sep 26

”Ovärdigt” – Morgan Johansson (S) rasar mot tre ministrar

2026 09 29

Tre moderata ministrar riktar kritik mot Magdalena Anderssons (S) uttalande i en intervju med Politico.

I intervjun kritiserar Andersson regeringen Kristersson för att ha fokuserat för mycket på Östersjöområdet och ägnat för lite uppmärksamhet åt det ”globala syd”, där S-ledaren anser att Europa behöver fler allierade.

– Jag tycker att de har haft en ganska låg profil i internationella frågor. De har också varit tydliga med att deras utrikespolitiska strategi är att arbeta mer i Baltikum och inte lägga så mycket tid och kraft på resten av världen. Jag tycker att det är ett misstag, säger Andersson till tidningen.

”Skapar otydlighet”

Uttalandet kritiseras av utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M). I en debattartikel anklagar de Andersson för att skapa otydlighet om inriktningen för Sveriges utrikespolitik.

– Magdalena Andersson skapar nu otydlighet om vad Sveriges säkerhetspolitiska inriktning är. Det är tyvärr inte första gången, skriver ministrarna i Aftonbladet.

Vidare varnar M-politikerna för Socialdemokraternas utrikespolitik.

– I oroliga tider är det inte läge för ett oprövat vänsterexperiment. Sverige behöver en regering som kan hålla kursen i utrikes- och säkerhetspolitiken och fortsätta prioritera Sverige och svenska folkets säkerhet.

Läs mer: Trump erbjuder vapen till ärkerivalen 

Svaret: ”Ovärdigt”

Kritiken från M får Morgan Johansson (S) att reagera kraftfullt.

– Det är ovärdigt, skriver Johansson på X.

Johansson, som är Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, kritiserar Moderaterna för att ägna sig åt politiskt spel efter valet.

– Valet är över, statsministern har avgått och Sverige har en övergångsregering. Då försöker utrikes-, justitie- och försvarsministern sprida osäkerhet om Sveriges framtida säkerhetspolitik genom osakliga påhopp på Socialdemokraterna.

Läs också: Lavrov ger Turkiet grönt ljus 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen