Stor succé för solceller

2023 07 11

Nu har svenska folket sagt sitt.

Flest svenskar är positiva till solenergi.

Det visar en nu undersökning av Kantar Public som gjorts på uppdrag av elbolaget Bixia.

Nio av tio svenskar, det vill säga 90 procent av befolkningen, uppger att de är positiva till att använda solceller.

–  Det senaste årets brist på el och skenande elpriser har gjort allt fler medvetna om vikten av att öka produktionen av el i Sverige. Att många är positivt inställda till sol-, vind- och vattenkraft gläder, oss som varje dag arbetar för att få fler att använda och producera lokalt producerad förnybar el, säger Peter Janefjord, marknadschef på Bixia.

Två och trea

Vattenkraft är det näst mest populära energislaget – 79 procent är positiva till energikällan.

På tredje plats i undersökningen hamnar vindkraft.

61 procent uppger att de  är ganska eller mycket positiva till både havsbaserad- och landbaserad vindkraft. Fler är dock positiva till havsbaserad vindkraft än landbaserad vindkraft.

Kärnkraftsvurmen ökar

Energidebatten har de senaste åren dominerats av kärnkraftsfrågan.

Tidöpartierna vill satsa stenhårt på energislaget.

Bixias undersökning indikerar att regeringens kärnkraftsfokus fått effekt.

Andelen svenskar som är positiva till kärnkraft har ökat de senaste tre åren. 

–  Drygt hälften av svenskarna, 52 procent, säger att de är ganska eller mycket positivt inställda till kärnkraft.  Det är 10 procentenheter mer än för tre år sedan, framhåller Bixia.

Stora skillnader

Trots uppgången finns det fortfarande ett stort motstånd mot kärnkraften.

–  Var fjärde svensk säger sig vara ganska eller mycket negativ till kärnkraften och var femte är varken positiv eller negativ, uppger Bixia.

Kvinnor är betydligt mer negativa till energislaget jämfört med män.

Var tredje kvinna (34 procent) uppger att de är ganska eller mycket negativa till kärnkraft. Endast 16 procent av männen svarar ja på samma fråga.

Hela mätningen

Så stor andel kvinnor och män är ganska eller mycket positiva till följande energikällor:

                                Män               Kvinnor

Solenergi            87 %                 92 %
Havsbaserad    73 %                 75 %
vindkraft
Landbaserad    62 %                 68 %
vindkraft
Kärnkraft           66 %                 38 %                   
Vattenkraft        84 %                75 %
Biobränsle         49 %                 44 %
Kolkraft                3  %                    3 %

 Källa: Bixia

Foto: M. Wilson

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen