29dec25

Stor succé för solceller

2023 07 11

Debatten om vilka energikällor som Sverige ska satsa på är ständigt på tapeten. 

Nu har svenska folket sagt sitt.

Flest svenskar är positiva till solenergi.

Det visar en nu undersökning av Kantar Public som gjorts på uppdrag av elbolaget Bixia.

Nio av tio svenskar, det vill säga 90 procent av befolkningen, uppger att de är positiva till att använda solceller.

–  Det senaste årets brist på el och skenande elpriser har gjort allt fler medvetna om vikten av att öka produktionen av el i Sverige. Att många är positivt inställda till sol-, vind- och vattenkraft gläder, oss som varje dag arbetar för att få fler att använda och producera lokalt producerad förnybar el, säger Peter Janefjord, marknadschef på Bixia.

Två och trea

Vattenkraft är det näst mest populära energislaget – 79 procent är positiva till energikällan.

På tredje plats i undersökningen hamnar vindkraft.

61 procent uppger att de  är ganska eller mycket positiva till både havsbaserad- och landbaserad vindkraft. Fler är dock positiva till havsbaserad vindkraft än landbaserad vindkraft.

Kärnkraftsvurmen ökar

Energidebatten har de senaste åren dominerats av kärnkraftsfrågan.

Tidöpartierna vill satsa stenhårt på energislaget.

Bixias undersökning indikerar att regeringens kärnkraftsfokus fått effekt.

Andelen svenskar som är positiva till kärnkraft har ökat de senaste tre åren. 

–  Drygt hälften av svenskarna, 52 procent, säger att de är ganska eller mycket positivt inställda till kärnkraft.  Det är 10 procentenheter mer än för tre år sedan, framhåller Bixia.

Stora skillnader

Trots uppgången finns det fortfarande ett stort motstånd mot kärnkraften.

–  Var fjärde svensk säger sig vara ganska eller mycket negativ till kärnkraften och var femte är varken positiv eller negativ, uppger Bixia.

Kvinnor är betydligt mer negativa till energislaget jämfört med män.

Var tredje kvinna (34 procent) uppger att de är ganska eller mycket negativa till kärnkraft. Endast 16 procent av männen svarar ja på samma fråga.

Hela mätningen

Så stor andel kvinnor och män är ganska eller mycket positiva till följande energikällor:

                                Män               Kvinnor

Solenergi            87 %                 92 %
Havsbaserad    73 %                 75 %
vindkraft
Landbaserad    62 %                 68 %
vindkraft
Kärnkraft           66 %                 38 %                   
Vattenkraft        84 %                75 %
Biobränsle         49 %                 44 %
Kolkraft                3  %                    3 %

 Källa: Bixia

Foto: M. Wilson

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen