Stor smittspridning förbryllar läkare – ”Är bekymmersamt”

2025 03 15

Läkare är både bekymrade och förbryllade över en stor smittspridning som bara fortsätter och som drabbar vissa unga extra hårt.

Att många blir sjuka under vintern är ingenting ovanligt i sig.

Men läkare är förbryllade över årets influensasäsong, som särskiljer sig på flera sätt.

Enligt Folkhälsomyndigheten är det alltjämt många som blir sjuka, samtidigt som det kommer larm om att en del unga blir allvarligt sjuka.

”Fortsatt och fortsatt”

Överläkaren Johan Styrud menar att årets influensasäsong är ovanlig eftersom den bara fortsätter.

– Vi är vana vid att det går ganska fort upp, sen ganska fort ner. Nu har det hållit på i åtta, tolv veckor, och fortsatt och fortsatt och fortsatt, säger Styrud, som är överläkare på Danderyds sjukhus i Stockholm, till TV4.

Han och andra läkare är med andra ord förbryllade över hur influensasäsongen håller i sig.

Det är också bekymmersamt, inte minst för att det tynger sjukvården. Bland annat eftersom också sjukvårdspersonalen blir sjuk.

– Att det fortsätter, och fortsätter, och fortsätter är bekymmersamt. Plus att väldigt mycket personal har blivit sjuka, så det blir en ansträngning vecka in och vecka ut, säger Johan Styrud till kanalen.

Samtidigt har det kommit larm om att vissa unga drabbas extra hårt.

Fler yngre drabbas hårt

Sjukvården är just nu utsatt för ett stort tryck.

Ovanligt många yngre patienter blir sjuka i säsongsinfluensan – så pass sjuka att de behöver så kallad ecmo-behandling, rapporterar DN.

Det innebär att man tar hjälp av en hjärt-lungmaskin som syresätter blodet utanför kroppen.

– Vi har sett fler sådana här fall än vanligt. När lungblåsornas väggar är skadade av viruset så hittar bakterierna som en motorväg in i blodet. Framför allt ser vi att det är fler yngre som drabbas i år, säger Lars Falk, verksamhetschef på Ecmo-centrum på Karolinska universitetssjukhuset, till tidningen.

Så mycket som var fjärde patient som behöver ecmo-behandling är i tonåren, enligt tidningen. Det är en stor ökning jämfört med 2024, då motsvarande siffra bara var fem procent. Det tros vara en konsekvens av coronapandemin.

Foto: Martha Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen