JUST NU: Stor risk för kuppförsök i valet – KD särskilt utsatta

2022 08 10

I årets val är risken ovanligt stor att personer kan “kuppa” sig in i hos partier ute i kommunerna.

Nazister har i de senaste valen gjort försök att ta sig in i maktens korridorer i Sveriges kommuner genom att skriva sina egna namn på valsedlar från Sverigedemokraterna.

I flera fall har försöken lyckats, skriver Svenska Dagbladet.

De använder sig av det som kallas den fria nomineringsrätten i de fall då partierna har öppna listor snarare än förutbestämda namn på valsedlarna.

Risken större än vanligt

Enligt SvD är möjligheten att kuppa sig in i kommunerna större än vanligt i år.

Anledningen är att kommunlistorna i år är tomma på namn i högre utsträckning än förr, på grund av att det inte finns tillräckligt med kandidater.

Inga motkandidater

För att som utomstående kunna kuppa sig in krävs att man får fler personkryss än de “verkliga” kandidaterna, alternativt att partiet i fråga får fler mandat än vad det finns kandidater.

Men i år har sex av sju av de öppna listorna ännu inga namn. 

Därför behöver en kuppmakare inte ta sig förbi några motkandidater om det aktuella partiet får ett mandat i kommunen.

KD sticker ut

I SvD:s granskning sticker Kristdemokraterna ut som särskilt utsatt.

Partiet har öppna listor i nio kommuner och en region.

Enligt KD själva är det för att de ville möjliggöra för sena kandidater.

– Vi är medvetna om risken men valde den här lösningen med förhoppningen att få in fler kandidater, säger Lars Göran Bärling, förste vice ordförande för KD i Surahammar, till tidningen.

Listan helt tom

I Hedemora står listan däremot helt tom.

Detta efter att partiets enda fullmäktigeledamot, Emilia Romboni tidigare i år övergav KD för Moderaterna.

– Jag blev jätteensam i KD och då blev det ganska naturligt att inte ställa upp inför nästa val, sade hon till Dalademokraten i våras.

Tonar ned risken

Kristdemokraterna själva vill dock tona ned risken att partiet utsätts för några kuppförsök.

– Vi är medvetna om att det innebär en viss risk men samtidigt fortsätter vi att jobba in i det sista med att få namn till listan, säger Elin Åhman, ordförande för KD i Dalarna.

Hon får medhåll av Roland Sjögren, distriktsordförande i KD i Västerbotten.

– Vi ser det inte som ett problem eller en risk, säger han till SvD.

Deadline 9 september

Den 29 april i år var sista dagen att fastställa listorna för partierna inför valet.

Det är dock möjligt för kandidater att anmäla sig till öppna listor ända fram till 9 september.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


10 augusti 2026

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel. 

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms. 

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen