JUST NU: Stor risk för kuppförsök i valet – KD särskilt utsatta

2022 08 10

I årets val är risken ovanligt stor att personer kan “kuppa” sig in i hos partier ute i kommunerna.

Nazister har i de senaste valen gjort försök att ta sig in i maktens korridorer i Sveriges kommuner genom att skriva sina egna namn på valsedlar från Sverigedemokraterna.

I flera fall har försöken lyckats, skriver Svenska Dagbladet.

De använder sig av det som kallas den fria nomineringsrätten i de fall då partierna har öppna listor snarare än förutbestämda namn på valsedlarna.

Risken större än vanligt

Enligt SvD är möjligheten att kuppa sig in i kommunerna större än vanligt i år.

Anledningen är att kommunlistorna i år är tomma på namn i högre utsträckning än förr, på grund av att det inte finns tillräckligt med kandidater.

Inga motkandidater

För att som utomstående kunna kuppa sig in krävs att man får fler personkryss än de “verkliga” kandidaterna, alternativt att partiet i fråga får fler mandat än vad det finns kandidater.

Men i år har sex av sju av de öppna listorna ännu inga namn. 

Därför behöver en kuppmakare inte ta sig förbi några motkandidater om det aktuella partiet får ett mandat i kommunen.

KD sticker ut

I SvD:s granskning sticker Kristdemokraterna ut som särskilt utsatt.

Partiet har öppna listor i nio kommuner och en region.

Enligt KD själva är det för att de ville möjliggöra för sena kandidater.

– Vi är medvetna om risken men valde den här lösningen med förhoppningen att få in fler kandidater, säger Lars Göran Bärling, förste vice ordförande för KD i Surahammar, till tidningen.

Listan helt tom

I Hedemora står listan däremot helt tom.

Detta efter att partiets enda fullmäktigeledamot, Emilia Romboni tidigare i år övergav KD för Moderaterna.

– Jag blev jätteensam i KD och då blev det ganska naturligt att inte ställa upp inför nästa val, sade hon till Dalademokraten i våras.

Tonar ned risken

Kristdemokraterna själva vill dock tona ned risken att partiet utsätts för några kuppförsök.

– Vi är medvetna om att det innebär en viss risk men samtidigt fortsätter vi att jobba in i det sista med att få namn till listan, säger Elin Åhman, ordförande för KD i Dalarna.

Hon får medhåll av Roland Sjögren, distriktsordförande i KD i Västerbotten.

– Vi ser det inte som ett problem eller en risk, säger han till SvD.

Deadline 9 september

Den 29 april i år var sista dagen att fastställa listorna för partierna inför valet.

Det är dock möjligt för kandidater att anmäla sig till öppna listor ända fram till 9 september.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen