Stor rädsla sprids i Sverige

2023 04 17

Svenska folket känner en djup oro för att landet ska komma att hamna i en framtida kris.

Befolkningen blir mer och mer orolig över den ekonomiska situationen i Sverige.

Det visar en omfattande undersökning gjord av Demoskop i samarbete med Aftonbladet.

– Oron är inte obefogad och jag känner den djupt själv som ekonomin, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Inte förvånad

Enligt undersökningen anser 67 procent av den svenska befolkningen att man känner sig ganska eller mycket oroad över att det ska uppstå en ekonomisk kris med bland annat ökad arbetslöshet.

Det är en uppgång med 17 procentenheter sedan undersökningen senast utfördes 2019 – och den fråga som stiger mest av samtliga orosmoln som påverkar invånarna.

Karin Nelsson, vd för Demoskop, är inte förvånad över siffrorna.

– Sedan förra mätningen har pandemin och Rysslands anfall på Ukraina passerats. Samtidigt har vi höga mat- och drivmedelspriser, hög inflation och stigande räntor vilket gör det förväntat att vi skulle se att de här siffrorna hade förändrats och ökat, säger hon till tidningen.

Fullt befogad oro

Sveriges ekonomi anses överlägset som den viktigaste politiska frågan för svenska folket just nu. 

Den ligger före exempelvis lag och ordning, energi och elförsörjning, klimat och miljö samt invandring.

Förklaringen ligger i obalanser i samhällsekonomin på grund av höga skulder, enligt Lars Jonung.

– Det är en stor osäkerhet om var vi befinner oss i konjunkturläget, betonar professorn och konstaterar återigen att oron är fullt befogad.

Rekordpessimistiska svenskar

Demoskop är inte det första mätinstitutet att presentera mycket oroande siffror om svenska folkets bristande optimism inför framtiden.

En mätning som SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet, konstaterade nyligen att Sveriges befolkning är mer pessimistiska än någonsin.

– Utvecklingen i Sverige har under de senaste tio åren aldrig bedömts gå så mycket åt fel håll som nu, framhåller organisationen på Twitter och tillägger:

– En rekordpessimism.

Dyster utveckling

Enligt SOM-institutets siffror anser 67 procent, lika många som i Demoskops undersökning oroas av en kommande kris, att utvecklingen går åt fel håll.

Enbart 13  anser det motsatta – att Sverige rör sig i rätt riktning.

SOM-institutet har även undersökt hur svenskarna bedömer sin egen personliga ekonomi.

Även här är läsningen är mycket dyster sådan.

– Ökningen av andelen som anser att den personliga ekonomin har försämrats har aldrig varit så stor från ett år till ett annat, meddelar organisationen.

Foto: M. Matlon

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ukrainsk motoffensiv har lyckats – Zelenskyj i staden

2025 12 13

Ukraina har genomfört en lyckad motoffensiv kring Kupjansk.

Den 20 november sade Rysslands stabschef Valerij Gerasimov att Ryssland hade intagit staden Kupjansk i Kharkiv oblast.

Idag – fredagen den 12 december – står Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i staden.

Detta efter en lyckad ukrainsk motoffensiv, rapporterar ukrainska medier.

Lyckad motoffensiv

I Kupjansk har mycket intensiva strider rasat.

Zelenskyjs besök sker samtidigt som Ukrainas nationalgarde meddelar att dess 2:a Khartiia-kår genomförde en framgångsrik motoffensiv norr om Kupjansk, en utveckling som rakt motsäger Rysslands senaste påståenden om att ha intagit staden, rapporterar Kyiv Independent.

“Är i Kupjansk”

Volodymyr Zelenskyj har själv spelat in ett filmklipp och lagt ut på sociala medier där han tackar Ukrainas väpnade styrkor.

– Idag är jag i Kupjansk-sektorn, tillsammans med våra krigare som utför uppdraget för Ukraina här, skriver den ukrainske presidenten på X på fredagen.

Läs mer: Putin trotsar Trump – Kreml bekräftar

“Verkligheten talar för sig själv”

Zelenskyjs meddelande fortsätter.

– Ryssarna fortsatte att prata om Kupjansk – verkligheten talar för sig själv. Jag besökte våra trupper och gratulerade dem. Tack till varenda krigare! Jag är stolt över er! Och jag tackar alla våra markstridskrafter – idag är er dag!

Blockerade vägarna

Den 2:a Khartiia-kåren meddelar att de har lett en motoffensiv i Kupjansk efter att situationen där blev kritisk i september.

Kåren uppger att enheter i dess "sök- och anfallsgrupp" nådde floden Oskil norr om staden och “fullständigt blockerade landvägarna” för ryska styrkor att närma sig Kupjansk.

Intensiva strider pågår fortfarande i synnerhet nära stadskärnan.

Kupjansk är en av de städer som de ryska styrkorna har prioriterat i Kharkiv – ungefär som Pokrovsk i västra Donetsk.

Läs mer: Ursula von der Leyen varnar Donald Trump

Foto: Volodymyr Zelenskyj X-konto

Text: Redaktionen