Stor rädsla sprids i Sverige

2023 04 17

Svenska folket känner en djup oro för att landet ska komma att hamna i en framtida kris.

Befolkningen blir mer och mer orolig över den ekonomiska situationen i Sverige.

Det visar en omfattande undersökning gjord av Demoskop i samarbete med Aftonbladet.

– Oron är inte obefogad och jag känner den djupt själv som ekonomin, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Inte förvånad

Enligt undersökningen anser 67 procent av den svenska befolkningen att man känner sig ganska eller mycket oroad över att det ska uppstå en ekonomisk kris med bland annat ökad arbetslöshet.

Det är en uppgång med 17 procentenheter sedan undersökningen senast utfördes 2019 – och den fråga som stiger mest av samtliga orosmoln som påverkar invånarna.

Karin Nelsson, vd för Demoskop, är inte förvånad över siffrorna.

– Sedan förra mätningen har pandemin och Rysslands anfall på Ukraina passerats. Samtidigt har vi höga mat- och drivmedelspriser, hög inflation och stigande räntor vilket gör det förväntat att vi skulle se att de här siffrorna hade förändrats och ökat, säger hon till tidningen.

Fullt befogad oro

Sveriges ekonomi anses överlägset som den viktigaste politiska frågan för svenska folket just nu. 

Den ligger före exempelvis lag och ordning, energi och elförsörjning, klimat och miljö samt invandring.

Förklaringen ligger i obalanser i samhällsekonomin på grund av höga skulder, enligt Lars Jonung.

– Det är en stor osäkerhet om var vi befinner oss i konjunkturläget, betonar professorn och konstaterar återigen att oron är fullt befogad.

Rekordpessimistiska svenskar

Demoskop är inte det första mätinstitutet att presentera mycket oroande siffror om svenska folkets bristande optimism inför framtiden.

En mätning som SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet, konstaterade nyligen att Sveriges befolkning är mer pessimistiska än någonsin.

– Utvecklingen i Sverige har under de senaste tio åren aldrig bedömts gå så mycket åt fel håll som nu, framhåller organisationen på Twitter och tillägger:

– En rekordpessimism.

Dyster utveckling

Enligt SOM-institutets siffror anser 67 procent, lika många som i Demoskops undersökning oroas av en kommande kris, att utvecklingen går åt fel håll.

Enbart 13  anser det motsatta – att Sverige rör sig i rätt riktning.

SOM-institutet har även undersökt hur svenskarna bedömer sin egen personliga ekonomi.

Även här är läsningen är mycket dyster sådan.

– Ökningen av andelen som anser att den personliga ekonomin har försämrats har aldrig varit så stor från ett år till ett annat, meddelar organisationen.

Foto: M. Matlon

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen