Stor rädsla sprids i Sverige

2023 04 17

Befolkningen blir mer och mer orolig över den ekonomiska situationen i Sverige.

Det visar en omfattande undersökning gjord av Demoskop i samarbete med Aftonbladet.

– Oron är inte obefogad och jag känner den djupt själv som ekonomin, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Inte förvånad

Enligt undersökningen anser 67 procent av den svenska befolkningen att man känner sig ganska eller mycket oroad över att det ska uppstå en ekonomisk kris med bland annat ökad arbetslöshet.

Det är en uppgång med 17 procentenheter sedan undersökningen senast utfördes 2019 – och den fråga som stiger mest av samtliga orosmoln som påverkar invånarna.

Karin Nelsson, vd för Demoskop, är inte förvånad över siffrorna.

– Sedan förra mätningen har pandemin och Rysslands anfall på Ukraina passerats. Samtidigt har vi höga mat- och drivmedelspriser, hög inflation och stigande räntor vilket gör det förväntat att vi skulle se att de här siffrorna hade förändrats och ökat, säger hon till tidningen.

Fullt befogad oro

Sveriges ekonomi anses överlägset som den viktigaste politiska frågan för svenska folket just nu. 

Den ligger före exempelvis lag och ordning, energi och elförsörjning, klimat och miljö samt invandring.

Förklaringen ligger i obalanser i samhällsekonomin på grund av höga skulder, enligt Lars Jonung.

– Det är en stor osäkerhet om var vi befinner oss i konjunkturläget, betonar professorn och konstaterar återigen att oron är fullt befogad.

Rekordpessimistiska svenskar

Demoskop är inte det första mätinstitutet att presentera mycket oroande siffror om svenska folkets bristande optimism inför framtiden.

En mätning som SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet, konstaterade nyligen att Sveriges befolkning är mer pessimistiska än någonsin.

– Utvecklingen i Sverige har under de senaste tio åren aldrig bedömts gå så mycket åt fel håll som nu, framhåller organisationen på Twitter och tillägger:

– En rekordpessimism.

Dyster utveckling

Enligt SOM-institutets siffror anser 67 procent, lika många som i Demoskops undersökning oroas av en kommande kris, att utvecklingen går åt fel håll.

Enbart 13  anser det motsatta – att Sverige rör sig i rätt riktning.

SOM-institutet har även undersökt hur svenskarna bedömer sin egen personliga ekonomi.

Även här är läsningen är mycket dyster sådan.

– Ökningen av andelen som anser att den personliga ekonomin har försämrats har aldrig varit så stor från ett år till ett annat, meddelar organisationen.

Foto: M. Matlon

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen