Stor rädsla sprids i Sverige

2023 04 17

Befolkningen blir mer och mer orolig över den ekonomiska situationen i Sverige.

Det visar en omfattande undersökning gjord av Demoskop i samarbete med Aftonbladet.

– Oron är inte obefogad och jag känner den djupt själv som ekonomin, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Inte förvånad

Enligt undersökningen anser 67 procent av den svenska befolkningen att man känner sig ganska eller mycket oroad över att det ska uppstå en ekonomisk kris med bland annat ökad arbetslöshet.

Det är en uppgång med 17 procentenheter sedan undersökningen senast utfördes 2019 – och den fråga som stiger mest av samtliga orosmoln som påverkar invånarna.

Karin Nelsson, vd för Demoskop, är inte förvånad över siffrorna.

– Sedan förra mätningen har pandemin och Rysslands anfall på Ukraina passerats. Samtidigt har vi höga mat- och drivmedelspriser, hög inflation och stigande räntor vilket gör det förväntat att vi skulle se att de här siffrorna hade förändrats och ökat, säger hon till tidningen.

Fullt befogad oro

Sveriges ekonomi anses överlägset som den viktigaste politiska frågan för svenska folket just nu. 

Den ligger före exempelvis lag och ordning, energi och elförsörjning, klimat och miljö samt invandring.

Förklaringen ligger i obalanser i samhällsekonomin på grund av höga skulder, enligt Lars Jonung.

– Det är en stor osäkerhet om var vi befinner oss i konjunkturläget, betonar professorn och konstaterar återigen att oron är fullt befogad.

Rekordpessimistiska svenskar

Demoskop är inte det första mätinstitutet att presentera mycket oroande siffror om svenska folkets bristande optimism inför framtiden.

En mätning som SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet, konstaterade nyligen att Sveriges befolkning är mer pessimistiska än någonsin.

– Utvecklingen i Sverige har under de senaste tio åren aldrig bedömts gå så mycket åt fel håll som nu, framhåller organisationen på Twitter och tillägger:

– En rekordpessimism.

Dyster utveckling

Enligt SOM-institutets siffror anser 67 procent, lika många som i Demoskops undersökning oroas av en kommande kris, att utvecklingen går åt fel håll.

Enbart 13  anser det motsatta – att Sverige rör sig i rätt riktning.

SOM-institutet har även undersökt hur svenskarna bedömer sin egen personliga ekonomi.

Även här är läsningen är mycket dyster sådan.

– Ökningen av andelen som anser att den personliga ekonomin har försämrats har aldrig varit så stor från ett år till ett annat, meddelar organisationen.

Foto: M. Matlon

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen