Räddningsinsats på havet

2023 09 21

Motorn på en passagerarfärja har havererat.

Fartyget driver runt mellan Björkö och Öckerö i Göteborgs skärgård.

Femton passagerare och två besättningsmän är ombord.

Det rapporterar Aftonbladet.

Stor insats

En stor räddningsinsats har inletts.

Sjöräddningen, Kustbevakningen och Sjöfartsverket räddningshelikopter är på plats vid färjan.

Fartyget har sedan 12-tiden drivit omkring cirka 150 meter från Björkö.

”Gick på grund”

– Motorn har lagt av och det blåste, sen gick den på grund, säger Carl-Johan Tylegård, sjöräddningsledare vid Sjöfartsverket, till tidningen.

Planen är att färjan ska bogseras till Öckerö.  

Uppdatering 

Vid 12.40-tiden uppger GP att fartyget kunnat bogserats och förtöjas vid Öckerö. 

Flera båtar från Sjöräddningen, Sjöfartsverket och Kustbevakningen deltog i räddningsinsatsen, rapporterar tidningen. 

En fiskebåt uppges även ha hjälpt till. 

– Vi har inte fått in några rapporter om personskador, säger Carl-Johan Tylegård till tidningen. 

Vad som orsakade motorhaveriet är inte fastställt. 

Sjö- och flygräddningscentralen JRCC

Sjö- och flygräddningscentralens insatser leds och koordineras av räddningsledare och larmen inkommer via 112, telefon, VHF-radio eller via satellit.

– Räddningsledaren är ansvarig för att bedöma larmen och fatta beslut om att inleda räddningsinsats och med lagen som stöd har man tillgång till ett stort kluster av olika resurser.

– Man larmar ut de resurser som anses bäst lämpade både i förhållande till geografisk placering och typ av larm, framhåller JRCC på sin hemsida.

Fakta Sjö- och flygräddningscentralen

- Vid JRCC tjänstgör totalt 36 räddningsledare, enhetschef, driftchefer samt administratör.

- Högsäsongen för sjö-och flygräddningstjänst infaller primärt under perioden april-september.

Källa: Sjö- och flygräddningscentralens (JRCC)

Foto: TS Eriksson

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar på Mallorca drabbas av en mardrömssituation.

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen