JUST NU: Stor oro efter läckt dokument

2022 08 11

Oron ökar för att Turkiet ska hjälpa Ryssland att undgå sanktioner.

Det uppger fler västerländska källor till Financial Times.

Enligt källorna har samarbetet mellan Ryssland och Turkiet stärkts efter Recep Tayyip Erdoğan och Vladimir Putins senaste möte i ryska Sotji förra veckan.

En utveckling som oroar USA och EU, rapporterar Financial Times.

Oron har förstärkts ytterligare efter ett läckt dokument från Ukrainas underrättelsetjänst.

Läckta uppgifter

Dokumentet beskriver hur Turkiet kan hjälpa Ryssland att undgå västerländska sanktioner.

Moskva ställer flera krav på Ankara.

– Moskva hoppas att Turkiet kommer att gå med på att öppna upp nya kanaler för att hjälpa Ryssland att undvika sanktioner för bank-, energi- och industrisektorn, uppger Washington Post, som tagit del av dokumentet.

Ryssland vill även att Turkiet ska tillåta ryska köp av andelar i turkiska oljeraffinaderier, oljeterminaler och reservoarer.

Flera ekonomer betonar att ett sådant drag kan dölja ursprunget för oljeexporten och försvåra för EU:s oljeembargo som träder i kraft nästa år.

– Ryssland begär också att flera statsägda turkiska banker ska tillåta korrespondentkonton för Rysslands största banker, vilket skulle vara ett flagrant brott mot västerländska sanktioner, rapporterar Washington Post

Enligt källor till Financial Times kan EU-länder vidta åtgärder om Turkiet närmar sig Ryssland.

– Jag vill inte utesluta effektiva åtgärder om Turkiet kommer för nära Ryssland, säger en källa till tidningen.

Sverige – en bricka i spelet

Tom Røseth, docent i underrättelsetjänst vid Norges Försvarshögskola, framhäver att Sverige kan bli en bricka i spelet mellan väst och Turkiet.

Sverige och Finlands pågående Natoansökningarna kan ge Turkiet ännu mer inflytande och sätta käppar i hjulet för EU om Turkiet skulle hjälpa Ryssland att kringgå sanktionerna.

– Erdoğan är fullt medveten om att Finlands och Sveriges Natomedlemskap är helt beroende av hans välvilja. EU och Nato behöver Turkiet, säger statsvetaren till Expressen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen