Stor oro bland svenska företagare – över specifik fråga

2024 04 30

En fråga väcker särskilt stor oro bland svenska företagare.

Det handlar om gängvåldet, där 8 av 10 företagsledare känner sig oroliga.

Gängkriminaliteten påverkar samhället på en mängd olika sätt.

Bland annat så påverkar det företagsklimatet, enligt Status Sthlms undersökning, rapporterar SvD.

Nya risker

Drygt 400 företag i Stockholms och Uppsala län har tillfrågats, rapporterar tidningen.

Bland dessa anser hela 81 procent att våldet har en påverkan på huvudstadsregionens attraktivitet.

– Det finns så väldigt många risker som börjar dyka upp. Som företagare är man van vid traditionella utmaningar, som till exempel konjunkturer. Men nu är det ytterligare risker, har SEB:s styrelseordförande Marcus Wallenberg tidigare sagt, enligt tidningen.

Våldet tros bland annat påverka företagsklimatet på så vis att det blir svårare att locka kompetent arbetskraft till regionen.

Kan inte se vändpunkt

Undersökningen visar också att 59 procent av företagsledarna tycker att det har blivit svårare att få tag på den arbetskraft de behöver.

– Det är allvarligt att företagen fortfarande är oroliga över brottsutvecklingen. Vi kan varken se en vändpunkt eller en ordentlig nedgång från en historiskt hög oro, säger Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare, till tidningen.

Använder näringsverksamhet

Kriminella utsätter även företagen för brott, vilket är en annan aspekt av problemet.

Dessutom så använder sig brottsorganisationer ofta själva av näringsverksamheter för att kunna begå brott.

Det har tidigare uppmärksammats av bland annat Företagarna och av Stockholms Handelskammare.

Var tredje person inom den organiserade brottsligheten har haft koppling till minst ett företag.

− Regeringens uppskattning är att den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor årligen. Det krävs bolagsstrukturer för att hantera och kanalisera så stora belopp, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip, enligt organisationens hemsida.

Foto: M Bjork

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen