Stor oro bland svenska företagare – över specifik fråga

2024 04 30

Det handlar om gängvåldet, där 8 av 10 företagsledare känner sig oroliga.

Gängkriminaliteten påverkar samhället på en mängd olika sätt.

Bland annat så påverkar det företagsklimatet, enligt Status Sthlms undersökning, rapporterar SvD.

Nya risker

Drygt 400 företag i Stockholms och Uppsala län har tillfrågats, rapporterar tidningen.

Bland dessa anser hela 81 procent att våldet har en påverkan på huvudstadsregionens attraktivitet.

– Det finns så väldigt många risker som börjar dyka upp. Som företagare är man van vid traditionella utmaningar, som till exempel konjunkturer. Men nu är det ytterligare risker, har SEB:s styrelseordförande Marcus Wallenberg tidigare sagt, enligt tidningen.

Våldet tros bland annat påverka företagsklimatet på så vis att det blir svårare att locka kompetent arbetskraft till regionen.

Kan inte se vändpunkt

Undersökningen visar också att 59 procent av företagsledarna tycker att det har blivit svårare att få tag på den arbetskraft de behöver.

– Det är allvarligt att företagen fortfarande är oroliga över brottsutvecklingen. Vi kan varken se en vändpunkt eller en ordentlig nedgång från en historiskt hög oro, säger Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare, till tidningen.

Använder näringsverksamhet

Kriminella utsätter även företagen för brott, vilket är en annan aspekt av problemet.

Dessutom så använder sig brottsorganisationer ofta själva av näringsverksamheter för att kunna begå brott.

Det har tidigare uppmärksammats av bland annat Företagarna och av Stockholms Handelskammare.

Var tredje person inom den organiserade brottsligheten har haft koppling till minst ett företag.

− Regeringens uppskattning är att den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor årligen. Det krävs bolagsstrukturer för att hantera och kanalisera så stora belopp, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip, enligt organisationens hemsida.

Foto: M Bjork

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen