Stor ilska mot Sverige: ”Vi ses i rätten”

2023 05 30

Under 2019 greps den misstänkte massmördaren Hamid Noury i Sverige.

I Stockholms tingsrätt dömdes iraniern för grovt folkrättsbrott och mord. Fallet prövas just nu i Sveas hovrätt.

Brutala avrättningar

Hamid Noury anklagas för att ha medverkat i brutala avrättningar av politiska fångar i Iran.

Avrättningarna skedde under sommaren 1988. Flera vittnen har pekat ut Noury.

Den svenska rättegången blev en världsnyhet.

– Jag är säker på att rättegången har skickat en tydlig signal till dem som sitter vid makten att om man begår brott mot mänskligheten så kommer man fångas en dag, sa BBC-korrespondenten Jiyar Gol enligt SVT Nyheter.

Fångutväxling

Hamid Noury kan dock vara på väg tillbaka till Iran.

Sverige har fört samtal med Iran om en fångutväxling, vilket TV4:s Kalla fakta har avslöjat.

Hamid Noury ska lämnas ut i utbyte mot en svensk man som sitter fängslad i Iran. Mannen från Sverige anklagas för spioneri av den islamistiska regimen i Teheran.

Tar strid mot Sverige

Men den svenska planen har stött på problem.

Den iranske människorättsjuristen Kaveh Mousavi, en av dem som upprättade anmälan mot Noury, lovar att ta strid mot Sveriges regering.

Mousavi, som i dag är baserad i Oxford, Storbritannien, går ut med ett tydligt budskap.

Han kommer att ta den svenska regeringen till domstol.

– Jag varnar den svenska regeringen. Vi ses i rätten, säger han till TV4.

”Skulle vara ett brott”

Enligt Kaveh Mousavi skulle ett fångutbyte vara ett svek mot samtliga brottsoffren som dog under sommaren 1988.

Han påpekar även att Sverige har ett stort ansvar att inte ge vika mot Iran. Västvärlden måste stå upp mot den iranska regimen.

Dessutom anser människorättsjuristen att en utlämning skulle bryta mot internationell standard.

– Sverige är med i minst ett dussin internationella konventioner för att bekämpa gisslantagande, till skydd för internationell straffrätt. Sverige har skyldigheter gentemot det internationella samfundet. En utväxling skulle vara ett brott mot de ingångna konventionerna, säger Mousavi till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen drar i handbromsen – ”fungerar inte”

2025 11 28

Regeringen backar nu från en av sina stora satsningar inom skolan.

Stora pengar har satsats på att skolans nationella prov ska genomföras digitalt.

– Införandet av digitala nationella prov sker successivt. Läsåret 2024/25 genomfördes de första nationella proven i Skolverkets provplattform och läsåret 2025/26 blir ytterligare prov digitala, uppger Skolverket.

Tvingas backa

Nu kommer beskedet att regeringen sätter stopp för satsningen, och det blir inga digitala nationella prov till våren.

Projektet, som har kostat skattebetalarna nära en miljard, stoppas på obestämd tid.

– De här senaste testerna visar ju att det uppenbarligen inte fungerar och då kan vi inte låta elever och lärare och rektorer leva i den här smeten, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L), till SR.

Krav har ställts från Lärarfacket

Lärarfacket har tidigare ställt krav på att satsningen ska stoppas, mycket på grund av de stora problem som tidigare tester har inneburit.

Lotta Edholm menar att ansvaret för den fallerade satsningen delas av många.

– Det är ju svårt att säga exakt var man ska lägga ansvaret. Vi är nog många som är delansvariga för detta, säger hon.

LÄS OCKSÅ: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Tar ett omtag

I samband med beskedet från regeringen går också Skolverket ut och kommenterar att man nu pausar satsningen.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång, uppger Skolverket.

De kommande åren kommer alltså elever att fortsätta göra sina nationella prov på papper.

-Vi kan konstatera att uppdraget att införa digitala nationella prov är ett komplext och utmanande uppdrag som vi dessvärre inte har lyckats med. Nu behövs ett omtag för att säkerställa att skolväsendet får säkra, användarvänliga och stabila digitala prov, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Text: Redaktionen

LIVSMEDELSVERKET: Sju av tio märken går bort – välj dessa till julfikat

2025 11 28

En analys från Livsmedelsverket visar på stora mängder bekämpningsmedelsrester i ett populärt tillbehör till julfikat.

Det handlar om russin som ofta intas tillsammans med glöggen eller stoppas i lussebullarna.

Hela 71 procent av de russinssorter som inte är ekologiska innehåller bekämpningsmedelsrester, enligt en sammanställning av Livsmedelsverkets analyser.

I åtta procent av dem är halterna så höga att de överskrider gränsvärdena för vad som är tillåtet i russin.

För de ekologiska russinen var det endast fyra procent som innehöll rester från bekämpningsmedel, men ingen av dem var över gränsvärdet.

– Julens smaker är något alldeles extra, och många vill göra medvetna val inför helgerna, säger KRAV:s vd Emma Rung, i ett uttalande.

– Genom att välja ekologiska russin bidrar du till odlingar som gynnar den biologiska mångfalden och minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det gör både glöggen och lussebullen lite godare – i dubbel bemärkelse.

Ett av de mest besprutade

Russin som inte kommer från ekologiska odlingar är ett av de livsmedel som är allra hårdast besprutat.

– Det kan finnas rester av 30 olika bekämpningsmedel i ett enda o-ekologiskt russinpaket. Det vill ingen ge till sina barn eller ha i sin julglögg, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall, i ett uttalande.

Hur besprutningsresterna påverkar hälsan är oklart, men rekommendationen är ändå att hålla sig till de ekologiska russinen.

– Hur det påverkar hälsan att få i sig så många olika bekämpningsmedel vet man inte, då de utvärderas ett ämne i taget. Vårt råd är att köpa ekologiska russin, säger Beatrice Rindevall.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Ekologiska får inte besprutas

Russin som är ekologiska och KRAV-märkta besprutas inte med naturfrämmade kemiska bekämpningsmedel.

Dessutom ställs högre krav på arbetsvillkor för de som arbetar med odlingarna.

– Bekämpningsmedel påverkar inte bara miljön och riskerar att lämna rester i maten vi äter – de drabbar också människorna som arbetar med odlingen. Genom att välja ekologiskt gör vi ett aktivt val för vår egen hälsa, men också för att fler ska få en bättre ska arbetsmiljö, säger Emma Rung.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Йоана Петрова flickr

Text: Redaktionen