Stor ilska mot Sverige: ”Vi ses i rätten”

2023 05 30

I Stockholms tingsrätt dömdes iraniern för grovt folkrättsbrott och mord. Fallet prövas just nu i Sveas hovrätt.

Brutala avrättningar 

Hamid Noury anklagas för att ha medverkat i brutala avrättningar av politiska fångar i Iran.

Avrättningarna skedde under sommaren 1988. Flera vittnen har pekat ut Noury.

Den svenska rättegången blev en världsnyhet.

– Jag är säker på att rättegången har skickat en tydlig signal till dem som sitter vid makten att om man begår brott mot mänskligheten så kommer man fångas en dag, sa BBC-korrespondenten Jiyar Gol enligt SVT Nyheter.

Fångutväxling

Hamid Noury kan dock vara på väg tillbaka till Iran.

Sverige har fört samtal med Iran om en fångutväxling, vilket TV4:s Kalla fakta har avslöjat.

Hamid Noury ska lämnas ut i utbyte mot en svensk man som sitter fängslad i Iran. Mannen från Sverige anklagas för spioneri av den islamistiska regimen i Teheran.

Tar strid mot Sverige

Men den svenska planen har stött på problem.

Den iranske människorättsjuristen Kaveh Mousavi, en av dem som upprättade anmälan mot Noury, lovar att ta strid mot Sveriges regering.

Mousavi, som i dag är baserad i Oxford, Storbritannien, går ut med ett tydligt budskap.

Han kommer att ta den svenska regeringen till domstol.

– Jag varnar den svenska regeringen. Vi ses i rätten, säger han till TV4.

”Skulle vara ett brott”

Enligt Kaveh Mousavi skulle ett fångutbyte vara ett svek mot samtliga brottsoffren som dog under sommaren 1988.  

Han påpekar även att Sverige har ett stort ansvar att inte ge vika mot Iran. Västvärlden måste stå upp mot den iranska regimen.

Dessutom anser människorättsjuristen att en utlämning skulle bryta mot internationell standard.

– Sverige är med i minst ett dussin internationella konventioner för att bekämpa gisslantagande, till skydd för internationell straffrätt. Sverige har skyldigheter gentemot det internationella samfundet. En utväxling skulle vara ett brott mot de ingångna konventionerna, säger Mousavi till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen